Bildrömmar och drömbilar

Att Autosols slippasta är toppenbra grejer mot matt krom visste vi ju redan. Det är bara applicera i modesta mängder, gnugga hyfsat försiktigt så att man inte skrubbar bort allt krom, och sedan spegla sig i resultatet.

Bearbetning med hjälp av vatten och våtslippapper, och därefter en smula Autosal, och man kan även uträtta underverk med gammal plast. Till exempel bakljus som åldrats och blivit matta.

Men…

Igår upptäckte jag att Autosol också är helt magiskt bra för att bli kvitt apelsinlack. Det vill säga billack som blivit knottrig på grund av kass lackapplicering.

Fram med en trasa, lägg på en liten klick slippasta, gnugga försiktigt och voilà! Lacken är nu helt jämn istället för knottrig. Observera att du behöver polera billacken efteråt, för att få tillbaka lystern.

Det kallar jag husmorstips för bilhobbyn.

Nitroz har börjat med webbtv. Tänk va gött att tekniken numera är så billig att vem som helst kan börja pyssla med tv-journalistik.

Ärligt talat har Nitroz några repor kvar att köra innan det är kvalitet från start till mål. Reportagen är extremt pratiga och oredigerade. Allt som sägs ska tryckas in.

Men, men. Charmiga är de, tv-sändningarna. Och intressanta som fan. Och välbehövliga för bilhobbyn! I synnerhet de program som tar upp fordonsteknik. Så börja med avsnitten om turbon och kolfiber. Bra skit!

http://www.nitroz.se

Jag funderade en bra stund över hur jag skulle skydda dörr och bilinredning från det gnistrande regn av svetsloppor som skulle uppstå när a-stolpen skulle svetsas.

En tunn plexiglasskiva mellan dörrkarm och instrumentbräda var en temporär men för dyr och jobbig idé. Ihoptejpade pappskivor billigt nog, men en riktig idiotlösning som snarast hade blivit en katalysator för bilbranden.

Till slut kom jag på det. Brandfiltar!

Funkar skitbra. Svetslopporna fastnar i filtarna, som sedan kan borstas av. Och återanvändas för sitt riktiga syfte, om så önskas.

Så var rosten i a-stolpen bortkapad. Dags att bocka till en stålprofil. Inte det enklaste, trots att Capricen är en bil ritad med endast en linjal. Men så är jag en riktigt plåtslagarnovis också (första gången jag bankar stål!).

Det gamla tricket med en uppmjukad kartonbit som mall fungerar dock riktigt bra. Och garagegrannens plåtverktyg får stå för en första rak bockningskant, en kant som sedan jämnas till och rätas ut i ändarna med polygrip, gummiklubba och skaftet på en vanligt hammare. Till att vara uppfinningsrik och utrustad med stort tålamod om man inte har tillgång till dyra verktyg!

Vid mitt besök på Kungliga Maskinsektion på KTH i fredags fick jag en bok av min bekant tillika kollega G. Automotive Handbook heter den, och är utgiven av inte helt okända bildelsföretaget Bosch.

Vilken makalös bok! Ett uppslagsverk på över 1200 sidor, i behändig pocketform. Med allt du behöver veta, och lite till.

Här hittar du grafer, formler, staplar, tabeller, sprängskisser och utförliga förklaringar över och till bilen samtliga delar. Här är några exempel.

• Hur fungerar bilen kylsystem, vilka delar ingår och hur går flödet? Automotive Handbook har svaret.
• Hur ser stötdämparen ut inuti? Automotive Handbook har svaret.
• Vilka smörjmedel finns, var ska de appliceras och vad har de för egenskaper? Automotive Handbook har svaret.
• Vad gäller när man drar åt en skruv eller bult? Automotive Handbook har svaret.
• Vad gäller när man ska ställa in kamaxeln? Automotive Handbook har svaret.
• Turbo är bra grejer, men hur var det nu igen med tryck och densitet? Automotive Handbook har svaret.

Och så där fortsätter det, i all evighet. Automotive Handbook innehåller så otroligt mycket värdefull information, på alla nivår. För nybörjare, hobbymekaniker och proffs.

Dessutom finner du allt från formler för hur man räknar ut hur en säker omkörningen ska utföras (!) till all data du behöver för att svarva till egna kolvar (oavsett bränsle- och motortyp) i Automotive Handbook.

Det som skiljer boken från annan litteratur i ämnet är att den är extremt pedagogisk. Så om du måste välja en endaste bilbok att ha i garaget och på hyllan så är det Automotive Handbook som gäller. Jag lovar!

Jag sitter på jobbet när DN ringer. Reportern söker ett gäng blivande civilingenjörer att prata med beträffande deras utbildningsval. Det visar sig nämligen att ingenjör enligt en purfärsk och stor studie för första gången på mycket länge betraktas som ett hett yrke. Eller rättare sagt: det hetaste yrket av dem alla.

Jag guidar ner reporter och bifogad fotograf till KTH:s Kungliga Maskinsektion (som för övrigt fyller 100 år i  år, grattis!). Väl där får de sina ingenjörsstudenter att intervjua, och blir nöjda.

Jag dröjer kvar en stund. Träffar en bekant, G, som jobbar på Maskinsektionen som universitetsadjunkt. Han bjuder på en trevlig rundvandring på sitt jobb, vilket passar ypperligt eftersom jag söker inspiration till framtida forskningsreportage för jobbets räkning.

Det blir en extremt fascinerande tur för en bil- och motorintresserad novis som jag.

Först får jag titta på de sex bromsbänkar med tillhörande kontrollrum där G laborerar. Miljön är förvillande lik den i en musikstudio, med skillnaden att här kryllar det av turboaggregat, motorer och kraftfulla datorer istället för musikintstrument och mixebord.

I en bromsbänk sitter en superhemlig pjäs som G kallar för spegelmotorn. Den får jag inte plåta, men G berättar att den är ypperlig för att visuellt kunna studera hur förbränningsprocessen går till. I rummet intill hörs en gigantisk Scaniamotor frusta och stånka, när den piskas i bromsbänken. Den väger ett ton, upplyser G.

Själv laborerar G med en Opelmotor, som sitter i en annan av de sex bromsbänkarna. På motorn sitter en rackarns massa sensorer och givare kopplade till en kraftfull styrdator. Tanken är att vid varje givet motorvarv, exempelvis 2103 varv per minut, dynamiskt med datorns hjälp kunna ställa in den optimala tändningen och därmed förbränningen. Ungefär som dagens styrenheter, men med betydligt bättre precision. Det innebär si sådär 1 000-tals beräkningar och simuleringar per sekund, enligt G. Imponerande.

Jag noterar för övrigt att det i vart och ett av bromsbänksrummen finns en gigantiskt nyckelsats från Kamasa Tools. Det visar sig att Kamasa sponsrar Maskinsektionen med just verktyg. Jag tänker tanken att G borde övertala företaget att även sponsra mitt privata garagemekande, men inser att det skämtet inte passar sig och håller därför käften.

Jag leder in diskussionen på skillnaden mellan och smidda och gjutna kolvar, som sedan mynnar ut i prat om vevstakar. G berättar att vevstakstillverkarna numera fryser ner och slår av vevstakarnas nedre fäste mot vevaxel - det vill säga frigör överfallet - för perfekt brottytor och därmed passform. Cool produktionsmetod.

Vi stannar en stund i en sal med några lustiga bilar. Bland annat visar G det fordon som han och hans studiekamrater byggde och tävlade med 2004 i det årligt återkommande projektet KTH Racing. Bilen hänger i en ställning på vägen, vilket inte är ett dugg konstigt eftersom den bara väger drygt 100 kilo. Låg vikt är som bekant den viktigaste nyckeln till låg bensinförbrukning och höga farter.

Sedan blir det ett besök i källaren. Jag får en snabb lektion i hur diverse motordelar fungerar och jobbar tillsammans (skrotlådorna är smitfulla med gamla kluvna katalysatorer, lika kluvna motorblock, brända kolvar och skeva kamaxlar). Får även svar på varför vissa kolvtoppar har urfrästa fickor. Det är för att undvika kontakt mellan kolv och ventiler på högkompressionsmotorer.

Väl inne på lagret visar G stolt upp de tre sprillans nya SAAB-motorer som precis anlänt och som Maskinsektion i praktiken fått till skänks (typ betalat 7 000 kronor styck för).

Sedan blir det ett besök på motorkyrkogården, som bland annat innehåller en maskin för att testa oktantal samt en jävligt mäktig Rolls-Royce Merlin. V12-motorer om 27 liter och 2100 hästar imponerar…

G avslutar rundvandringen med att peka på två portabla och extremt smidiga bromsbänkar som en av hans kollegor konstruerat (fett med fotoförbud på dem!). “Ta hit din Cheva så kan vi bromsa den”, säger G.

Lite sugen blir jag. Inser dock snabbt det olämpliga i att piska skiten ur den sletna gamla 350:n. Det får vänta till efter motorrenoveringen som förhoppningsvis ska påbörjas i höst och beräknas vara klar vilket årtionde som helst…

Vår vän i norr - ∞, oändlighetssymbolen, liggande åttan, kringlan, krånglan, möbiusbandet, Seskarös starke son eller rätt och slätt Izac som han kallar sig - är en listig herre med idéer.

Jag har länge funderat över vilka, men framför allt hur uppsättningen verktyg ska förvaras i Capricen när den rullar på Sveriges somriga landsvägar. Det har Izac löst. Han kallar sin uppfinning för akuthinken. Fiffigt, eller hur.

Fler smarta tankar och idéer hittar du här: http://blog.seskaro.nu

Innan vi kastar ut julen för den här gången vill jag tipsa om garagepolarens fina julgran. Se och lär!

God fortsättning!

Det finns viktigare saker att klä julgranen med. Som Chevroletslingor.

Finns de på Nerd Approved är prylarna godkända. Bara att köpa! Eller ännu bättre i dessa tider: placera på julklappsönskelistan.

Vad sägs om en bröstrost som etsar fast en stiliserad bild av Darth Vader på mackorna. Eller krokar, som föreställer öron (vilket gör att du kan dra skämtet “Sssch, this walls got ears…”).

Eller de mer bilrelaterade prylarna nedan. Skänker enorma “Vill ha”-känslor!

Musik ska spisas med stil - koppla mp3-spelaren till högtalarna i en folkabuss!

Meka en sallad

Världens snyggaste husvagn - Airstreamer - nu som tekanna!

Här hittar du allt du behöver, och allt annat: http://nerdapproved.com

Julen närmar sig med stormsteg. Och när vi ändå pratar och tuffa och råa prylar, vad sägs om denna döskallering där benknotorna har ersatt av skruvnycklar. Perfekt julklapp till dig själv, eller att sätta upp på den egna önskelistan. Du hittar ringen bakom länken nedan.

http://www.bigjoesbikerrings.com

Tänkte bara tipsa om en toppenuppfinning som rönt mycket uppmärksamhet bland mekarpolarna i garaget. Jag pratar om den röda svetsmagneten, ett utmärkt verktyg som nyper fast den plåt man ska svetsa till dess att man hunnit punkta dit metallbiten.

Se bara upp vad du betalar för den. Har sett priser från 50 kronor upp till 500 spänn!

En dator som ser ut som en Dodge Charger SRT-8. Kan det vara något?

Bakom främre kofångaren återfinns dvd-spelaren. Framljuset lyser när datorn är påslagen, och bakljusen flimrar när hårddisken jobbar. Huvkråkan utgör av- och påknapp. Coolt värre.

Säljs av PC Rides för en överkomlig slant och återfinns bakom länken nedan.

http://www.pcrides.com

Jag håller som bäst på att åtgärda smärre rostangrepp på Capricen. Då bilen inte är tillräckligt risig för en helt ny omgång billack har jag under en längre tid inför karossarbetet sökt efter en liten mängd färg med en nyans som motsvarar Chevans vita yttre. Det har med tiden utvecklats till att bli ett riktigt detektivarbete.

Exempelvis är Capricen omlackad då den började sin karriär som snuthäck. Den nya lacken - lagd i USA någon gång 1993-1994 då bilen gjordes om från Highway Patrol-kärra till civilpolisbil - har till precis nyligen varit en vit kulör med hemlig bakgrund.

De första trevande försöken att identifiera nyansen blir så klart inte framgångsrika. Corrostabils vita visar sig vara alldeles för kall, Mekonomens tvivelaktiga motsvarigheter alldeles för gula.

Efter ett tag drar jag mig till minnes att den förre ägaren vid något tillfälle sagt att bilen är lackad i Corvette-vit. Bilden klarnar en smula.

Vidare korrenspondens med den goe göteborgaren (numera ägare till en fin Buick Skylark från 1968) resulterar i att jag hittar ett lackstift i bilen. Bingo! Arctic White, WA 9567 heter lacken.

Nu ser läget verkligen ljust ut. Ett problem återstår dock, de otal lackfirmor jag kontaktar har inte denna färg i lager. Det blir till att vända sig till ett företag som blandar egen billack, vilket långtifrån alla gör.

Ett tips från forumet på Caprice.se (tack Matte!) pekar i riktning Autoexperten. Men det är inte heller alla verkstäder anslutna till denna kedja som blandar lack. I Stockholm är det bara Huddinge som pysslar med sådant.

Därtill upplyser de mig om att de inte får skicka lack med post. Miljöfarligt gods försöker de förklara det hela med. Det är ett stort problem eftersom verkstan bara har öppet på vardagar på tider när jag jobbar.

Tipro AB i Kil i Värmland vet bättre. Det är ok för dem att skicka lack som bussgods. Men för en ynka burk (till att börja med, för att testa) blir frakten dubbelt så dyr som själva lacken. Dessutom upplyser Tipro mig om att Arctic White WA 9567 finns i två varianter. En version som sålts från 1989 och framåt, och en som fanns mellan 1991 och 2006. Efter en lång diskussion kommer vi fram till att det måste vara den senare som min bil är lackad med.

Det slutar med att jag hamnar hos Johann-Willi Meier i Bålsta (efter tips från Tipro). Han driver Lubeca AB och har genom tiderna levererar till lack till de flesta. Från SAAB via den svenska Camaroklubben till enskilda mopedentusiaster.

Han löser utan att blinka mitt problem, och i garaget står nu en fin burk med rätt billack och korrekt nyans.

Står du inför samma dilemma? Så här löser du det:

1. Bor du i Stockholms södra delar kan du åka till Autoexperten i Huddinge. De blandar rätt lack till
   dig och din bil.
2. Bor du var som helst i Sverige och behöver omfattande kvantiteter billack, ring Tipro så hjälper de till.
3. Bor du i norra Stockholm, ringa Johann-Willi Meier så fixar han din lack på nolltid.

Jag gillar detaljarbete. Är väldigt förtjust i att timme efter timme sitta och koncentrera mig på pyttesmå jobb. Perfektionism, du vet.

Därmed är jag måttligt intresserad av att sätta den otympliga vinkelkapen i Capricen. I synnerhet i trånga utrymmen kan det resultera i betydligt mer bortkapat järn än vad som från början var tanken.

Lösning: ett litet multiverktyg från Classe för 129 spänn. På med en kapskiva (Dremel, 3 cm i diameter), varva 32 000 rpm och det blir som att sätta en varm kniv i smör. Plus att det går att kapa milimeter för milimeter, med militär precision.

Under min och flickans minnesvärda bilsemester i Norrland i augusti besökte vi Örnsköldsvik. Med stadens alla härliga backar mitt i centrum gled tankarna inte helt osökt till San Francisco, en av USA:s finaste städer.

Men Ö-viks bästa sida är inte dess skönhet. Det är shoppingen.

Och jag pratar inte om H&M, Dressmann, Stadium och Åhléns, utan affärer med begagnade grejer.

Allra bäst visade sig Pingstkyrkans second hand-butik vara.

Förutom att flickan hittade superfina restaurangknivar i fint skick för en struntsumma så ramlade jag över några riktiga fynd.

Det första var två allmäna reparationsböcker för lite äldre bilar. I “Bilens ABC” och “Din bil” finns svaren på alla de där enkla frågorna du aldrig vågar ställa. De som befinner sig i glappet mellan rena nybörjarfrågor och avancerade spörsmål. Som hur man servar och reparerar bilens tändsystem och hur ventiljustering går till.

Kunskapskostnad för båda böckerna: 20 kronor.

Det störst kapet visade sig dock bli apparatlådor, det vill säga små boxar man stoppar in färdiga kretskort i för att skydda dem mot framför allt fukt och stötar (både fysiska och elektriska).

Jag har varit på jakt efter sådana i några veckor nu, för mitt projekt rinnande blinkers. Apparatlådor har dock visat sig vara sjukt dyra.

Men inte på Pingstkyrkans second hand! Efter en tämligen lång diskussion med personalen, som inte hade en susning om vad lådorna ska används till, än mindre vad de är värda, fick jag mängdrabatt. Tre svartmålade aluminiumlådor för 10 spänn styck.

Snacka fyndpris. Normalt kan en enda apparatlåda gå på flera hundra kronor…

Ahhaaa AB - förmodligen mest känt som varumärket 118100 - påstår att de är företaget som har svar på allt.

Fin slogan är det, men knappast sann,

När jag till exempel för någon månad sedan sms:ade frågeställning “Kommer jag att ha kul i kväll?” fick jag svaret “118100 tror att du kommer att ha enormt roligt ikväll. Vi tror att du kommer titta på en komedi som kommer lyckas att få alla du känner att skratta”.

Meep! Wrong answer.

För det första är jag inte förtjust i i filmer vars primära syfte är att få folk att skratta (det vill säga komedier), och för det andra var planen att gå ut och ta en pilsner med några vänner.

Roligt hade vi förvisso, men det blev baske mig inte ENORMT roligt.

Det roligaste och själva poängen med det här blogginlägget är dock att 118100 listar alla frågor och företagets egna svar på sin webbplats. Sjukt kul!

Till exempel kan besökaren ta del av alla frågor (och svar) som någonsin ställts rörande Chevrolet och/eller Caprice.

Som att en Chevrolet Silverado från 1981 väger runt 2 041 kilo, att 1970 års Chevrolet Nova har bultmönster 4 X 114,3 mm och att det finns 16 stycken Chevrolet Impala från 1962 i Sverige.

Mindre tydligt men desto mer underhållande svar får frågan “Vad är det för motor i Chevrolet Camaro SS?”.

“Chevrolet Camaro SS är utrustad med en kraftig V8-motor som slukar bensin och fart som en kamel slukar vatten under ett ökenrace”.

Men så är det ett väldigt ospecifik fråga också.

http://spa.118100.se/search/chevrolet+caprice

Det finns många saker att tänka på när det är dags att köpa bil. Rent av några fällor att ramla i. Här är en lista med punkter som kan hjälpa dig på vägen till det perfekta bilköpet.

1. Folk överdriver, i synnerhet i annonser. Dra av eller lägg till, beroende på vad säljaren påstår. Och du, ta i ordentligt när du gör det.
2. Var uppmärksam på om säljaren lämnar konstiga eller inkonsekventa svar på dina frågor. Ska hon eller han sälja bilen på grund av att vederbörande tröttnat på jänkebilar samtidigt som det står ytterligare två amerikanare på gården, båda skrivna på säljaren? När du ställer samma fråga med 15 minuters mellanrum, får du samma svar? Utgå från att säljaren försöker lura dig - med den grundinställningen är det lättare att hitta fel och brister.
3. Glöm inte att alla försöker luras, från lokalvårdaren upp till vd:n, män precis lika ofta som kvinnor.
4. Varför ska säljaren avyttra bilen? I synnerhet om bilen är en klenod ska det inte finnas några tvivel, anledningen ska säljaren presentera omgående, och i affekt.
5. Bara för att motoroljan ser bra ut behöver det inte betyda att motorn är i prima skick. Säljaren kanske bytte oljan en timme innan du kom och tittade på bilen. Tumregeln är: bra olja betyder ingenting, dåligt olja betyder problem.
6. För att vara på den något mer säkra sidan, kolla även hur tändstift och avgaser ser ut.
7. Om dina frågor väcker irritation hos säljaren är det läge att dra öronen åt sig.
8. Ja, du måste krypa in under bilen för att kunna vara säker på att göra en bra affär.
9. Det finns många fula trix att dölja skador, fel och brister. Ta reda på vilka de är.
10. Ta pcls¨reda på vilka brister just den bil du är intresserad av brukar lida av. Finns gott om listor på nätet.
11. Om det är läge, pröva ett skambud. Man vet aldrig. Men detta ska läggas fram på ett trevligt och lätt ointresserat sätt.
12. Har säljaren rent å snyggt hemma? Ser det ut som en soptipp? Ordning eller kaos? Sådana faktorer berättar i bland mer om bilen är bilen själv.
13. Har säljaren lagt ner pengar och tid på detaljer betyder det att säljaren har varit mån om bilen.

Efter att ha tröskat tusentals halv- eller helusla bilannonser på Blocket är det uppenbart att många svenskar inte har en aning om hur de ska författa en säljande text.

1. Hur ofta läser du en annons i stil med “4 hjulsdriven, motor 350, obesiktigad och avställd.”?! Precis, väldigt ofta. Det finns ingen som helst anledning att inte utnyttja antalet tecken som annonsformatet erbjuder, exempelvis 2 000 bokstäver när det gäller Blocket. Så att all fakta om bilen verkligen framgår. Precis som med vilken annan text som helst placerar du dock det viktigaste längst upp.
2. Spela på folks känslor. Varje bil har sin egen karaktär eller eget rykte, och i många fall är det därför potentiella köpare kollar på just det bilmärket och den modellen. Exempelvis “Nu säljer jag min älskade 740, den sista riktigt driftsäkra Volvon” eller “BMW bortslumpas, nu kan du köpa tysk kvalité snorbilligt!”.
3. Om du inte är den första och enda bilägaren, påstå inte att bilen exempelvis bara är sommarkörd. Hur f-n kan du garantera det?! Förtroende tar lång tid att bygga upp, men raseras på nolltid…
4. Skippa onödig information. Om det är en sedan på bilden finns det ingen som helst vits att också skriva “karosseri: sedan”.
5. Dölj inte regplåten! Många spekulanter vill i lugn och ro börja med att kolla upp grundläggare uppgifter om bilen utan att behöva kontakta säljaren. Dold regplåt = större risk för köparen = svårare att sälja bilen.
6. Ju fler fotografier på bilen, dess bättre. Punkt.
7. Ange aldrig orsak till bilförsäljningen, det är solklart att du inte har ett behov av bilen längre, att du behöver pengarna eller någonting annat. För mig som köpare är din situation totalt ointressant, i alla fall i så här tidigt i försäljningsprocessen. Jag blir alltid misstänksam när mer eller mindre goda anledningar dyker upp. Är verkligheten så beskaffad att bilen börjat krångla och du vill bli av med den när symptomen fortfarande är sporadiska?!
8. Skriv inte att prutmån finnes. De som normalt sett inte brukar pruta behöver inte bli upplysta om att chansen finns, och de som alltid prutar kommer att göra det i alla fall.
9. Nämn de problem som finns. Då både framstår du som ärlig, och är det på samma gång. Dessutom skulle jag som köpare bli både förbannad, sur och besviken om jag hittar fel som inte nämnts. Ingen bra grund för bilsäljaren att stå på i en försäljningsprocess.
10. Har du utfört regelbunden service på bilen och kan bevisa det, skriv för guds skull detta i annonsen! Bättre säljargument är svåra att hitta.
11. Slutligen, sätt en vettig rubrik och stava rätt. Rubriken lockar till vidare läsning, och rättstavade texter underlättar förståelsen men berättar också att du är inte är slarvig person.

Lycka till! I morgon byter jag sida och ger några tips om hur du ska gå till väga när du köper en bil.