Bildrömmar och drömbilar

Rätt snajdigt va! Ska bara ta fram multiverktyget med minikapskivan och kapa bort överskottet från insatsgängan som sticker ut inuti själv transmissionkåpan.

Jag fick ett mejl för några dagar sedan. Det kom från Oskar Larsson, som också håller på att renovera en Rödqvarna. Kul!

Han gillar min idé om att bygga en Rödqvarnabobber, och hade några frågor. Så varför inte dela med mig av de svar jag skickade till honom även till dig, kära läsare.

Den första frågan rörde tändspolen, och var jag fick tag på en ny sådan. Den har jag helt enkelt köpt från TS Trading, en firma som kränger en hel del förbrukningsartiklar till Husqvarnaveteraner.

Mitt tips är dock att inte vara lat som jag och lägga den ansenliga summan pengar (närmare 800 spänn om jag minns rätt) på en ny tändspole. Det är bara dumt. Linda om den gamla istället. Det enda som krävs är lackerad koppartråd (för motsvarande cirka 250 varv), maskeringstejp (för att isolera varje varvrad koppartråd) och en stor portion tålamod och tid. Resten är i princip gratis.

Den andra frågan rörde vilket tändstift Oskar skulle stoppa i sin Rödqvarna. Enkelt: NGK AB-7 / 3010.

För några helger sedan besökte jag som tidigare rapporterat Classic Motors bilträff på Barkarby flygfält. Förutom en rad trevliga bekantskaper i form av fina fordon tog jag mig också en pratstund med tidningen Classic Motors oljige stjärnreporter Jim Lundberg. En trevlig och avslappnat man, med grymma mekerfarenheter.

Naturligtvis passade jag även på att införskaffa ett signerat exemplar av hans nya verk Stora tvåtaktsboken. Jag är ju trots allt tvåtaktstok med en pågående renovering/customisering i garaget.

Efter några veckors sträckläsande kan jag bara konstatera: vilken trevlig bok!

Den innehåller precis allt det där man undrar över, men kanske inte alltid vågar fråga. Eller ens visste att man kunde fråga om.

I en vanligt reparationshandbok står det exempelvis “Byt lamellkorkarna”, i Stora tvåtaktsboken är arbetet beskrivet steg för steg, i bilder och ord. Dessutom står det VARFÖR något ska göras, inte bara ATT det ska göras. Därtill tillkommer en rad allmäna tips om vilka specialverktyg man kan komma att behöva, och hur man tillverkar dem. Plus en rad andra matnyttigheter, alldeles för många för att redogöra för här. Allt serveras givetvis toppat med Jims underfundiga humor.

Faktum är att Rödqvarnarenoveringen med hjälp av Jims bok nästan känns som att fuska i patiens.

Jepp. Gänginsatsen är ett faktum. Ett dygn tog det innan oljetårarna bröt igenom packningen och började flöda i ett allt snabbare tempo.

Transmissionskåpa av. Ser bra ut där bakom, bortsett från att kuggarna till kicken är lite halvrunda och att det inte finns en enda gänga kvar i oljepluggshålet…

Jag slog förövrigt till på V-coils gänginsats, en billigare variant av Helicoil. Så nu har jag en verktygssats för M14 (om du behöver låna).

Jag har faktiskt en teori till angående oljepluggar i toppskick, fast mer specifikt kopplad till Rödqvarnan. Växellådan och transmissionshuset är gjorda i aluminium och därför drar man inte bulten särskilt hårt. Gör man det drar man förr eller senare sönder gängorna. Vilket precis hände mig. Grr.

Tror iofs att föregående Rödqvarneägare redan varit där och dragit för kung och fosterland. Det krävdes knappt någon kraft alls innan oljepluggen dansade frivarv efter frivarv i hålet.

Fixade det hela med ytterliggare en bricka (det är det innersta gängvarvet som brakat), samt en egentillverkad packning. Har hållt i åtta timmar hittills. Faaast… Det är väl packningsmaterialet som just nu ackumulerar växellådsolja. Snart kommer väl inkontinensen. Tur att Helicoil, Time-sert, V-coil och andra lösningar med insatsgängor finns.

Jag bytte olja i Rödqvarnans växellåda häromdagen. Då slog det mig: varför är oljepluggen den bult på de flesta fordon som för det mesta är minst runddragen?

Jag har en teori.

Folk byter inte olja tillräckligt ofta. Men de gillar att skruva satan på alla andra delar av bilen eller motorcykeln.

Hur som helst är det fascinerande hur det bult som borde vara mest skruvad allt som oftast är minst nött.

I ett försök att komma tillrätta med Rödqvarnans orkeslöshet stod sotning näst på tur. Ja, vi som kör tvåtakt där smörjmedlet ingår i bränslet vet vad jag menar. Avgasröret gror sakta med säkert igen, var sig vi vill eller inte.

Cirka var 300:e mil ska sotningen ske, enligt de bokstavstroende. Det hade också lätt kunnat göras om inte föregående ägare hade tagit det HELKORKADE beslutet att svetsa ihop grenröret med ljuddämparen. Behöver jag ens tillägga att en bit hönsnät fungerar som ljuddämpare? Men det är klart, den lösningen lättar ju Rödqvarna med säkert ett halvkilo, plus att ljudet blir j-vligt rått!. Frågan är hur mycket effekt som försvinner…

Jaja. Tur i oturen är att avgassystemet ut som ett lass med skit, så det är inte mycket att göra förutom att addera det till reservdelslådan. Som tur är fick jag med ett betydligt bättre, komplett och osvetsat avgassystem när jag köpte ytterligare en Rödqvarna i delar i våras. Ska rengöra och fräscha upp det istället.

Precis som jag skrev i blogginlägget “Friskt kopplat, hälften brunnet” för snart två veckor sedan så är det inte alltid lätt att minnas i vilket ordning saker var monterade. Det löses ibland mycket enkelt med ett buntband (se bild nedan), som även håller reda på delarna så de inte kommer bort.

Idén kom jag på när jag pysslade med Rödqvarnans tändsystem där det på ett ställe sitter ett antal små muttrar, brickor (vanliga så väl som låsbrickor) och kablar på en och samma gängade axel.

Lider du av extra svår Alzheimer kan du också märka pryttlarna med siffror. Själv är jag inte riktigt där. Ännu…

Det finns två typer av generalfel jag ofta gör när jag mekar.

1) Jag dokumenterar inte tillräckligt noga

Väldigt ofta demonterar jag helt på känsla, och lägger inte särskilt stor notis vid hur kablar, bultar eller andra delar är monterade.

Typsituation: Jag skruvar isär något i syfte att byta en del, och tar sedan en paus. Den pausen blir ibland veckor lång på grund av någon anledning. Ny del införskaffad, men hur fasen var grejerna ihopkopplade nu igen? Det som var glasklart när jag skruvade isär något är inte lika tydligt vid återmontering.

2) Jag är åt skogen för otålig

Det ska ske nu, inte imorgon. Den klassiska “gå-och-diska-och-du-tänker-i-nya-banor-och-löser-därmed-problemet” används alltför sällan.

Typsituation: Jag tar i lite för mycket och något går sönder. Det jag istället skulle ha gjort var att konsultera en vän eller kanske till och med läsa någon manual. Men icke. Där står man med avdraget tändstift eller mosad brytare. Inte kul.

Känner du igen dig i ovanstående? Tänkte väl det.

Nu är det väl tack och lov kanske 1 gång på 3 som ovanstående ställer till med problem, och 1 gång på 10 då det resulterar i någon allvarligare huvudbry. Men i alla fall.

Det skulle kunna vara en gång på 100 eller än mer sällan om vi bara var lite mindre lata.

Ha! Hela tre veckor tidigare sommarpremiär (en dryg vecka sedan) för min Caprice i år jämfört med 2009. I och för sig var förra årets prestation att få ut Bettie på vägarna tvärusel, vilket inte gör det premärdatumet särskilt svårslaget. Men ändå, ett steg i rätt riktning. 2011 siktar jag på att ta ut Chevan redan i slutet av maj.

Så vad har jag gjort under vargavintern som gick. Pja, mer än under 2008/2009, men inte tillräckligt mycket. Men eftersom jag fortfarande är en gröngöling när det kommer till bilmekande är jag rätt nöjd. Dessutom mekar jag ju även motorcykel numera.

Fixat 2009/2010

1. Ny grill.
2. Lagat rost i a-stolpe och bakskärm.
3. Lagat glapp i växelspak.
4. Bytt packning mellan luftburk och förgasare.
5. Bytt tändspole, tändkablar, fördelarlock samt rotor.
6. Fixat och monterat rinnande blinkers bak.
7. Polerat slutrör (fattigmansversionen av kromade slutrör!).

Att fixa 2010/2011

1. Årlig service, som byte av motorolja, oljefilter, smörja framvagn, etcetera (årlig service flyttas därmed från på- till avställning).
2. Byta bromsvätska.
3. Byta bromsbelägg och bromsbackar (de jag har är i och för sig bra, men jag behöver lära mig det).
4. Byta det läckande och skeva oljetråget på växellådan inklusive montera bort växellådsbalk så att jag kommer åt att dra alla bultar med korrekt moment.
5. Byta kylarvatten och inspektera kylaren.
6. Byta kylarslangen, från silikon till stålomspunnen slang.
7. Fixa de små, små rostbubblor som finns längst ner på karossen.
8. Slänga ut samtliga delar till ickefungerande A/C (men sparade dem!).

Har en känsla att många fler aktiviteter tillkommer.

… har onekligen sett bättre tider. Nedan ser du en tämligen smuts- och oljeindränkt tändspole, och en ny dito. Viss skillnad va.

Nu ska vi se om byte av tändspole, kondensator och brytarkontakt gör Rödqvarnan något mer lättstartad. Håll tummarna!

Om du någonsin står där och trampar med några avklippta kablar till bakljusen på din Chevrolet. Undrar hur f-n det gick till, och vilken färg som går till vilken baklampa. Då kan jag upplysa dig…

Här är färgerna till bakljusen på GM från Hedenhös (50-tal) till början på bilens förfall (00-tal). Gäller också en del andra US-bilar genom tiderna:

1. Brun = Bakljus
2. Ljusgrön = Backljus
3. Gul = Broms/blinkers vänster
4. Mörkgrön = Broms/blinkers höger
5. Mörkare gul = Mittmonterat bromsljus
6. Svart eller vit = jord

Som vanligt är det grabbarna på Caprice.se (närmare bestämt Oskar!) som varit sjukt hjälpsamma. Grymma killar.

Jag slösurfade nyligen runt på nätet efter lite information om min inkontinenta automatlåda. Det är inga allvarligt läckage - kanske tio droppar i veckan - men väldigt störande.

Att dra åt bultarna hårdare känns inte som ett alternativ. Dessutom sitter några av bultarna bakom balken som bär automatlådan vilket gör det både krångligt att dra åt, och stört omöjligt att dra åt med momentnyckeln.

Jobbigt läge.

Men inte lika jobbigt läge som för den här killen, vars historia jag hittade i en forumtråd om mekartabbar på sporthoj.com:

Var duktig och bytte olja och filter på en automatlåda (TH700) då den var lite trött och seg på att växla. Plockade av tråget och hällde ur all ATF-olja, bytte filtret, ny trågpackning och monterade ihop det igen och fyllde på med ATF.

Det läckte i skarven mellan tråg och låda, tabbe nr 1.

Åkte runt med läckande automatlåda nästa dag, och köpte en avtappningsplugg då det inte finns någon original på de trågen. Svårt att plocka av tråget utan att söla ATF-olja över hela garagegolvet.

Plockade av tråget igen, oljan gick ju inte direkt att rädda när det inte fanns avtappningsplugg, så 6 liter ny ATF åt helvete.

Monterade avtappningspluggen i tråget, tråget var skevt vid bulthålen, vanligt att det händer om någon dragit bultarna för hårt (tidigare ägare). Konstaterade att det är därför det läcker. Köpte packningssilikon och var noga och läste på att det tål ATF. Lade silikon på båda sidor av trågpackningen och monterade ihop, fyllde med ATF. Yay, tätt som en fiskröv!

Körde runt glad i några dagar - sedan blev det totalhaveri på lådan. Började undersöka varför och studerade reparationshandboken till 700R4-lådan och ser att det på kanten som ligger mot tråget, alltså där trågpackningen ligger, finns ett litet, kanske 2mm stort andningshål för servon till 2:ans band. Hålet matchas i packningen och tråget.

Har alltså silikonat igen det andningshålet, 2:and band har inte kunnat släppa helt utan har legat och slirat på övriga växlar. Friktionsvärme har kokat oljan och lådan blev totalt skrot…

Nu återstår två frågor:

1. Stämmer det där med andningshål på lådan? Finns i och för sig ingen anledning av tvivla, men jag minns inget sådant hål när jag bytte olja.
2. Det finns inget annat sätt att fixa läckaget än att skruva ner trågen igen va… Frågan är om man vågar sig på att silikona?

Ett vanligt problem på lite äldre Chevor är den sladdriga växelspaken. Den glappar rejält i sidled, det vill säga mot/från föraren. Det problemet hade jag också tidigare, och jag plågades av farhågan att hela rattstången var tvungen att rivas för att komma åt problemet.

Tack och lov visade det sig att den glappande växelspaken gick att fixa utan att behöva montera isär rattstången. Det räcker med att slå ur sprinten som håller fast växelspaken och sedan byta den fjäder som uppenbarar sig i hållet.

Själva bytet av fjädern är dock lite småtrixigt, både att få ut den gamla utan att tappa ner den i rattstångens inre men framför allt att få den nya (och 150 kronor dyra!) på plats. För att underlätta monteringen använde jag ett buntband av den mindre sorten (se bild nedan). Den gör att du inte tappar fjädern inuti rattstången, och används med fördel även vid demontering.

Först provade jag att knyta fast ett snöre i fjädern, men det funkade inte alls. Dels är det svårt att lossa snöret när fjädern är på plats, dels är det lätt att avlägsna buntbandet när det inte längre behövs och det hjälper också till att positionera fjädern mot hålet där fjädern ska tryckas ner.

För att få fjärden på plats använder du för övrigt också två vanliga skruvmejslar. En smalare för att sakta men säkert trycka ner fjädern i hålet, och en lite bredare för att applicera tryck på fjädern så att monteringsprocessen blir enklare.

Det är också en bra idé att använda till exempel vitt litiumfett för att minska friktionen mellan fjäder och hålets kanten där fjädern sitter.

Den övre bilden visar principen med bultbandet och fjärdern, och den nedre visar hur den riktiga fjädern ser ut.

Har rotorn suttit fastmonterad på fördelaraxeln i sisådär 10-15 år kan den vara lite småsvår att få bort.

Det löste jag genom att använda ett litet brytjärn (se fotografiet) med en lite tjockare masonitskiva som stöd. Funkade finfint.

OK. Det är hög tid att byta fördelarlocket. Stiftet i mitten, där strömmen går ner till rotorn från spolen, är borta! Det har fullständigt smällt ner. Det betyder att strömpulserna, sisådär ett par tusen stycken per minut, får hoppa fritt genom luften flera centimeter, för att nå rotorn.

Inte så konstigt att bilen varit småjobbig att starta vid fuktigt väder, och ibland spontant misstänt.

Ska bli kul att starta upp Capricen med helt fräscha tänddelar.

Dumma Hansen. Pengarna hinner knappt studsa på kontot innan de landar i herr Racings hand.

Tur att man får lite grejer i utbyte. Som rotor, fördelarlock, tändspole, tändkabelsats, oljefilter, fjäder till växelväljaren (den ska bli rolig att byta, INTE) samt två burkar startgas.

Imorgon blir det idel skojmekande i garaget.

Tänkte byta motor i Capricen till hösten. Vad tror ni om detta big block? Killen till vänster verkar ju ha koll, han bär trots allt en t-shirt med Chevrolettryck…

Att Autosols slippasta är toppenbra grejer mot matt krom visste vi ju redan. Det är bara applicera i modesta mängder, gnugga hyfsat försiktigt så att man inte skrubbar bort allt krom, och sedan spegla sig i resultatet.

Bearbetning med hjälp av vatten och våtslippapper, och därefter en smula Autosal, och man kan även uträtta underverk med gammal plast. Till exempel bakljus som åldrats och blivit matta.

Men…

Igår upptäckte jag att Autosol också är helt magiskt bra för att bli kvitt apelsinlack. Det vill säga billack som blivit knottrig på grund av kass lackapplicering.

Fram med en trasa, lägg på en liten klick slippasta, gnugga försiktigt och voilà! Lacken är nu helt jämn istället för knottrig. Observera att du behöver polera billacken efteråt, för att få tillbaka lystern.

Det kallar jag husmorstips för bilhobbyn.

Två lager rostskydd har applicerats på svetsfogen och den nya plåten i a-stolpen. Dessutom har jag fyllt hålrummet inuti stolpen med tunnflytande inträngande rostskyddsmedel. Lite spackel för ojämnheterna och lack, och a-stolpen kommer att överleva ett antal år till. Hoppas jag!

Gör om, gör rätt var det som gällde för bakskärmen. Helt rätt tänkt och agerat. Nu är den helt makalöst tokfin! Den klarar både ljustestet samt långsamma och snabba smekningar. 100 procent jämn, typ.

Note to self: Det finns inga genvägar när det gäller underarbetet. Ja, du har hört det förr. Ja, det är sant.

Det grundligt utförda spackel- och sliparbetet kommer emellertid att leda till ett riktigt i-landsproblem. Om jag inte gör bort mig kapitalt med lackningen är risken stor att bakskärmen blir betydligt snyggare än ytorna på resten av karossen… Jobbigt!