Bildrömmar och drömbilar

Jag lär väl knappast vinna några priser i ”VM i plåtslageri” eller “SM i svetsning”. Men som den glada amatör jag är så måste jag väl ändå tillstå att jag är ganska nöjd med mitt plåtarbete. Nu är det rostanfrätta lilla området runt ena golvbrunnen i bagageutrymmet utbytt mot frisk plåt. Det krävdes en del plåtknackande för att få ett acceptabelt resultat, men mitt tålamod är det inget fel på. Inom kort kommer det fotografier som visar slutresultatet efter färgläggning!

Att demontera framvagnsdelar som styrspindel och bärarmar är ingen promenad i parken. Kulledsavdragare och en rejäl hammare kan fungera, men har delarna suttit monterade i 40 år är risken stor att du behöver ta till andra medel och verktyg.

Jag tänker givetvis på en hydraulpress, men dessa ingår sällan i mekgaragets verktygsuppsättning. Således krävs det lite listighet och en stor portion jävlaranamma för att separera delarna. Men det går också att göra stora framsteg med enkla medel som ett skruvstäd, en hylsa och en gasbrännare.

För ett halvår sedan sålde jag mina dammiga black spoke-fälgar till en trevlig kille som hänger på Caprice-forumet. Det var fyra stycken fälgar med det stora bultmönstret, tillsammans med fyra centrumkåpor från American Racing. Själv hade jag köpt dem för 400 spänn till min dåvarande Caprice. Jag sålde dem för samma summa.

Efter några månader glömde jag bort de smårostiga järnbitarna. Men så kom minnet ikapp mig, i höjd med att köparen mejlade över några bilder som beskriver hur fälgarna ser ut idag, efter blästring och lack.

Shit pommes, säger jag bara. Va snygga de blev! Va tjusigt med en vit lackad kant samt vit däcktext. Bra där, John!

Wow! När jag trodde att kromlacker inte fungerar, särskilt inte krom på sprayburk, så hittar jag den här. Kry On. Helt sjukt bra. Bara att spraya kromet direkt på vilka ytor du vill, och den både fäster precis lika bra som hammarlack och flyter ut lika väl över underlaget. Provade att spraya Novans bakaxel och den ytan är ju inte helt ren. Men ändå. Fäster som i berget. Helt bisarrt reptålig är den också.

Baksidan är väl priset då. En burk kostar 189 spänn. Men den räcker å andra sidan till 10 kvadratmeter.

Jag köpte ett nytt tanklock häromdagen. Det gamla var inte så bra, klarade inte av att reglera det övertryck som bildas i bensintanken när varmt bränsle återanländer via returröret. Ej heller var det gamla tanklocket låsbart.

Som vanligt var jag lite korkad och utgick från att det bara skulle vara att köpa ett nytt tanklock, skruva av det gamla och sätta på det nya. Icke!

Efter en liten rundkoll i mekgaraget visade det sig att alla bensintanksrör på GM-bilarna från samma tidsepok var i princip identiska; de ser likadana ut på både Pontiac Firebird 1968, Chevrolet Nova 1970 och Chevrolet Camaro 1971.

Mitt nya tanklock passade trots det inte på någon av GM-bilarna, trots att Hansen Racing bedyrat att så skulle vara fallet.

Åter till ritbordet och en stunds konverserande med garagepolaren K. Vi kom fram till att det nya tanklocket bara skulle tryckas på plats och inte vridas, samt att den T-formade änden på de två styrklackarna (eller vad man ska kalla dem) på tanklocket bottnade för tidigt. De dubbla låskolvarna kunde därför inte lösa ut och låsa fast tanklocket.

Fram åkte borrmaskinen och T-formen avlägsnades, och styrklackarna gjordes istället raka. Se på fasen, det fungerade.

Nu har jag alltså ett fullt fungerande nytt tanklock. Det gäller att vara lite listig ibland, och ett tips till dig om du står inför ett liknande problem i framtiden.

Det är rätt lätt att glömma bort att skydda valda delar av bilen när man mekar. Klassikern är ju att svetsa, och glömma bort att vindrutorna inte gillar svetsloppor som yster dansar fram över plåten och gärna parkerar sig på glaset.

Själv höll jag nästan på att glömma bort passagen mellan bagageutrymmet och kupén. Det är väl så där trevligt när slipdamm och rostflagor letar sig in i bilen. Lite maskeringstejp, en gammal avdankad dagstidning och en sopsäck och det problemet var löst. Gött!

Hallå! Du har väl inte glömt att skydda dig när du mekar? Jag känner mig som Anslagstavlans förlängda arm, men faktum kvarstår: Better safe than sorry. Någon jag inte minst fick känna på häromdagen när jag slipade golvet i bagageutrymme. Ett av sliptrissans två centimeter långa stålborst borrade sig in i armen. Helt ok med mig, men det hade varit lite lätt jobbigt om den hade penetrerat hornhinnan.

Bensintanksoperationen har utförts på en Chevrolet Nova från 1970.

1. Koppla loss jordflätan som går från tankarmaturen till karossen. Du hittar den på framsidan av bensintanken, i bilens färdriktning.
2. Koppla loss kabeln mellan tankarmaturen och bensinmätaren. På min Nova går kabeln upp över tanken (mellan tank och kaross) och bakåt, och sedan upp i bagageutrymmet. Sedan följer den med i kabelstammen via bakljuset och fram till säkringsboxen. Lämpligt ställe att knipsa kabeln - om kontakt inte finns - är förstås i bagageutrymmet.
3. Koppla loss bensinslangen som går från bensintanken / tankarmaturen fram till soppapumpen. I Novans fall så finns det en skarvning bestående av en textilflätad bensinslang i PVC mellan tankarmaturens bränsleledning och det bensinrör som går fram till bensinpumpen. Det är alltså bara att ta bort en slangklämma, som sitter lätt åtkomligt i anslutning till bakre, högre hjulshus (på bensintankens främre sida i bilens färdriktning).
4. Dags att lossa tanken som sitter fast mot karossen med två stålband och fyra skruvar. Lossa de två  främre skruvarna, de på bensintankens framsida i färdriktning. De kan skruvas bort helt utan att någonting händer, stålbanden är nämligen fastkrokade i karossen och bär ändå upp tanken. Min bil är tämligen fin under, men de bakre skruvarna med tillhörande muttrar sitter ändå mycket hårt. Det kan alltså vara lite tufft att lossa muttrarna (du ska inte ta bort skruvarna) om rost finns, vilket nog är mycket vanligt. Stålbanden viker sig dessutom lätt, så se upp så du inte skadar tanken eller till och med vrider av stålbandet/n. När du lossat de bakre muttrarna, skruva dem hela vägen ner på de långa skruvarna, men lossa dem inte helt.
5. Är du en lycklig jävel med pallyft, kör in den under bilen. Har du inte lika stor tur får du nöja dig med en garagedomkraft (lägg en träskiva mellan domkraften och bensintanken för att fördela vikten). Pumpa upp garagedomkraften så att den stöttar tanken, lossa sedan muttrarna helt.
6. Se till att påfyllningsröret inte går emot bakre kofångare (finns det en risk för det kan du skuva fram tanken lite samtidigt som du sänker garagedomkraften). Sänk sedan ner garagedomkraften sakta men säkert - här är det listigt att vara två personer - och se upp ifall tanken inte är helt tom. Den kan då börja vobbla på grund av att soppan som åker fram och tillbaka.
7. Rulla ut garagedomkraft och bensintank, och plugga bensinslangen.
8. För att montera en ny tank (eller den gamla), gör ovanstående punkter i omvänd ordning. Glöm dock inte att applicera någon form av dämpning mellan tank och kaross.
9. Klar. Knäck en bärs, det har du gjort dig förtjänt av!

… alltså svetsar jag, och struntar i glasfiberspackel och annat fuskande! Dessutom är det alltid listigt att skaffa sig erfarenheter. Som hur en bensintank demonteras och återmonteras.

Imorgon publicerar jag en liten generell guide som gör att även du lyckas med att plocka bort soppatanken. Till dess får du njuta av några fotografier, bland annat ett på en skitig bensintank.

Då har slipningen av golvet i bakluckan påbörjats. Tanken är att fräscha upp hela bakluckan med ny färg och kanske en matta. Diverse kratrar finns det förstås, men golvet är i bra skick så när som på 3-4 mindre rosthål.

Just de här småhålen stör mig lite grand eftersom jag måste ta ställning till hur de ska hanteras. Det är inte tal om att byta hela golvet mot ny ekonomiplåt, detta eftersom golvet är i lite för bra skick för det. Dessutom kostar ett helt nytt golv lite väl mycket och jag spenderar gärna pengarna (och tiden!) på annat just nu.

Då återstår det att kapa ut runt hålen och svetsa dit frisk plåt - eller sminka grisen. Ja, använda glasfiberspackel alltså. Det senare är jag egentligen inte alls förtjust i - jag föredrar noggranna lösningar. Men eftersom bensintanken måste monteras bort under svetsarbetet kanske glasfiberspackel ändå är en lösning tills vidare?! Tanken kommer ju ändå att behövas plockas ner med tiden, för att endera rengöras och målas eller bytas ut. Och då kan ju golvet i bakluckan fixas på ett proffsigare sätt samtidigt.

Beslutsångest! Vad säger du?

Behöver du en liten felsökningsguide för att identifiera ett oljeläckage på din automatlåda, till exempel en TH350?! Det duktiga folket på Caprice-forumet vet som vanligt hur man ska gå till väga, och har i ett foruminlägg listat några punkter som är vanligt förekommande när det kommer till oljeläckare på växellådan.

1. Oljetråget inklusive packning. Skevt tråg? Trasig packning? Är skruvarna dragna med för mycket moment?
2. Strutens (bell housing på engelska) tätning mot växellådshuset.
3. Oljestickan och röret denna löper i. Här ska det sitta en packning.
4. Vakuummodulatorn. Korrekt tätad?
5. Uttag/drivning av hastighetsmätaren.
6. Packboxen runt yoken på utgående axel från låda. Rätt vanligt problem om bilen stått längre perioder.
7. Packning plus o-ring runt oljepumpen.
8. Packbox runt konverterns anslutning in i lådan.
9. Sprickor i växellådshuset. Ovanligt, men kan förekomma. Att kolla om allt annat håller tätt.

De nypolerade ventilkåporna blev ju inte så dumma. Jämför med bilden där de är lackerade. Visst är det läckrare med blanka ventilkåpor även om det inte direkt är industristandard på poleringen. Men det går ju alltid att skruva av och på ventilkåporna tämligen snabbt med de nya snabbskruvarna. Till exempel om man har lite dötid på lantstället och vill ha något kul att göra!

Återstår att limma eller skruva fast de svarta skruvarna, samt lacka själva bottenplattan runt Edelbrock-logotypen med någon blanksvart, värmebeständig färg. Typiskt semesterjobb, för just nu är jag trött på polerandet!

I original kom mina renoverade Edelbrock-ventilkåpor med 14 stycken små plastskruvar fastsatta på toppen. Dessa sprättades förmodligen bort i samma veva som föregående ägare bestämde sig för att sprayburkslackera ventilkåporna i en icke värmebeständig färg.

Dumt.

Då det inte går att köpa nya plastskruv på lösvikt från Edelbrock (dock fick jag några i reserv till Edelbrock-luftburken, men dessa räcker inte långt) har jag funderat lite grand på hur jag ska lösa det där. För det ser rätt tomt ut med de gapande hålen i ventilkåporna.

Efter ett tips från en bloggkamrat och diverse sökande på nätet uppdagades idén om att använda vanliga svarta insexskruvar av stål, och gänga alternativt limma fast dem med någon produkt från Loctite. Nackdelen är att skruvarna inte är särskilt billiga, 28 stycken kostar runt 100 spänn (!) hos Sifvert Skruv. Det kostar att ligga på topp, helt enkelt. Men bra kommer det att bli!

Ja, det går faktiskt. Jag är inte riktigt klar ännu, och mobilkameran lämnar en del i övrigt att önska, men nog börjar ventilkåporna arta sig! Bara att polera vidare.

Den som råkar sätta några svetsloppor i sin bakruta, eller haft oturen att få ett välplacerat stenskott mitt i framrutan, kan vara lugn. Veterania kränger vindrutor till en herrans massa gamla veteranbilar mellan åren 1949-1995. Nästan alla fordon, påstår de själva! Till och med halvexotiska bilar som Edsel och Mercury Marauder. Eller en helt vanlig Chevrolet Nova från 1970.

http://www.veterania.se

Med tanke på hur fult lackade ventilkåporna var innan jag började renovera dem så är det nog inte helt galet att kalla eländet för klotter. Vad passar då bättre för att avlägsna färgen om inte klotterborttagningsmedel!

Dessutom är medlet (Vandalex Plus) skonsamt mot aluminium, vilket inte kan sägas om andra färgborttagningsmedel. Eller en gammal hederlig slipmaskin, för den delen.

Se bara till att använda skyddsmask, för ångorna stinker. Förmodligen är de heller inte särskilt hälsosamma.

Ah, äntligen har jag fått tummen ur och köpt ett motorblock, själva grundbulten i mitt kommande V8-bygge. Det blev Chevrolets 350, med fyrbultat ramlageröverfall. Blocket har ID-nummer 14016379, vilket tyder på att det suttit i en Chevelle, Camaro eller Nova mellan åren 1977 till 1979. Blocket är renoveringsborrat 030, men behöver borras en gång till då exakt alla repor i cylindrarna inte försvann. De syns fortfarande, även om de inte känns under fingertopparna. 040-borr kanske, men förmodligen 060 eftersom 040-kolvar tydligen är lite småsvåra att få tag på. Hoppas blocket fixar 060, en av tio block klarar tydligen inte den renoveringsborrningen.

Nästa steg är hur som helst att ta blocket till CRS Motorrenovering i Järfälla för inspektion. Hoppas att det är inte värdelöst. Å andra sidan betalade jag “bara” 1 500 kronor för det, så läxan blir inte tokdyr om jag köpt ett kass motorblock. Visar sig blocket vara ok är det dags att planera vad det ska fyllas med. Har inga storslagna ambitioner då detta är mitt första motorbygge och budgeten är skral. Men går det att locka fram mellan 300 till 400 hästkrafter blir jag glad!

Internet är fullt med förståsigpåare och experter. Inte sällan eskalerar diskussionerna när två eller flera av dessa experter träffas på ett forum. När det gäller motorer och hobbymekaniker är de två hetaste ämnena  motoroljor och momentnycklar.

Just beträffande momentnycklar tänker jag särskilt på en kilometerlång tråkning på Sporthoj.com.

För att bespara dig timmar av mer eller mindre (mest mindre) intressant läsning följer här ett extrakt med det viktigaste ur den forumtråden, blandat med egna erfarenheter. Några riktigt bra tips som rör moment, och hur vi hobbymekaniker ska förhålla oss till det.

1. Eftersom verkstadshandböcker sällan redogör för skruvförbandens friktionskoefficient, vinkeldragning, smörjmedel eller motsvarande information… Hur bör vi tolka dessa? Med andra ord: skall vi smörja? Var skall vi smörja, och med vad?

- Rensa det gängade hålet med en gängtapp, blås ur med tryckluft (om du har). Rengör sedan skruven med stålborste (plus tryckluft om du har). Smörj gängorna och under skallen med lämpligt smörjmedel:
För aluminiumgods används aluminiumpasta, exempelvis Biltema 36-910. För stål eller gjutgods används kopparpasta, till exempel Biltema 36-1800. Det går också bra med motorolja.

2. Då momentet ofta är de enda data i verkstadshandböcker som delges och en momentnyckel är ett enkelt och relativt billigt verktyg ämnat att omsätta dessa i praktik; Hur skall vi hantera denna? Position, handhavande, förberedelser?

- Ställ in önskat moment på momentnyckeln enligt exempelvis verkstadshandboken. Dra först skruven så att du får ett “litet” motstånd, använd en hyls- eller ringnyckel av lämplig storlek. Dra med momentnyckeln i EN ENDA RÖRELSE tills rätt moment uppnåtts. Ibland säger verkstadsmanualen att du ska dra i två steg, först till exempel 3.5 Nm och i nästa omgång 5.5 Nm. Dra då samtliga skruvar med det första moment först och sedan med det andra. Viktigt att inte dra “nästan” klart och ta omtag. När du är klar så kom ihåg att SLÄPPA på spänningen i momentnyckeln. Glöm inte: Att göra rätt är viktigare än att ha rätt märke på momentnyckeln.

3. Med momentnycklar i lämplig kvalitet, rengjorda skruvar och en dutt 5-56 och noggranhet när det gäller angivet moment och jämnt dragna skruvar, är jag hemma då eller lurar några vanliga faror som man normalt inte tänker på?

- Du klarar dig oftast fint!

4. Varför ska man dra en momentnyckel i EN ENDA RÖRELSE tills det klickar, och inte ta omtag? Momentnyckeln borde väl känna av rätt moment ändå?

- Det har att göra med att startmomentet för att få igång rörelsen igen är rätt stort, har du då stannat strax under önskat moment kommer du lösa ut nyckeln ut utan att ha uppnått rätt moment.

5. Hur vårdar man sin momentnyckel bäst? Ja, bortsett från att den skall ligga i ospänt läge när den inte används.

- Det är i princip det, samt se till att den inte blir full i sand och slipdamm.

6. OM man vill kalibrera sin momentnyckel, var går man då? Är det värt det?

- Till företaget Exova METECH samt Nej! Att kalibrera momentnyckel är helt klart överkurs för hobbymekaren. Men kolla gärna med en annan momentnyckel så att ditt verktyg verkligen är korrekt kalibrerat.

7. Verkstadshandboken säger att jag ska dra torrt, och här står det används smörjmedel. Vad gäller?

- Följ verkstadshandboken!

8. Har vi glömt något?

- Ja. Är det exempelvis flera bultar som ska dras, till exempel till topplock eller ventilkåpor, är det viktigt att alla bultar dras med samma moment. Så trycket fördelas jämt, och packningen trycks ner lika mycket överallt.

Slipa och måla om bagageutrymmet (i en diskret grå kulör), dra om kablar och installera ett något hetare slutsteg är bara några av de aktiviteter som Novan kommer att utsättas för under vintern. Typiskt roligt jobb där resultatet före/efter kommer att skänka stor tillfredsställelse.

Förutom sedvanligt läckande oljetråg till växellådan kom Novan också med en annan oljeinkontinens. För en 40 år gammal bil är ju inte det något ovanligt, men den lilla mängden utsipprad olja gjorde att det tog sina modiga timmar att hitta orsaken.

En sökning på nätet angående bensinpumpar och eventuella risker att det läcker olja vid deras infästning mot motorblocket och pang! Orsak funnen.

Det visade sig nämligen att det är rätt vanligt att man glömmer plugga ett hål i blocket i anslutning till bensinpumpen vid exempelvis en motorrenovering. Jag menar, ingen glömmer frostpluggarna, men hål som verkar vara till för att hänga fast andra motorrelaterade saker på pluggar man kanske inte igen med en bult “bara för att”.

Men det ska man tydligen göra, och detta är nu gjort. Återstår att starta motorn och gasa lite, det är tydligen då som motorolja kan spruta ut ur detta hål.