På väg till förra jobbet för en AW med gamla arbetarpolare hittade jag denna skönhet. Snacka om tuff, även motorn knappt ser ut att motsvara en råttkraft.
Någon som kan berätta något mer om denna fantastiska skapelse? Ram? Motor?
Undrar när Stefan ska inse sitt stavfel? Eller kan jag använda hans annons som underlag för inköp av fler jänkebilar (gentemot sambon), med förklaringen att det går att köpa en del av dem för 25 000 och sälja dem för det tiodubbla…
Ni har säkert sett Blendtecs provocerande men listiga reklamkampanjer. De som går under namnet “Will it blend?” och som går ut på att mala ner Ipads, golfbollar, videokameror i en Blendtec-mixer.
SSI har tagit det där ett steg längre med sina avfallskvarnar från helvetet. Där är det snarast kylskåp, folkvagnsbubblor och traktordäck som får sätta livet till.
De borde toppa det genom att slänga ner några Blendtecs i en av sina kvarnar.
Will it blend? It will blend.
… eller i alla fall Svensk bilprovning. Det passar extra bra att garagegrannen B har en Pontiac Trans Am av samma årsmodell som Burt Reynolds i Smokey and the Bandit.
Undrar hur många gånger tidigare besiktningsgubbarna stött på den här kreativa och uppenbart temporära lösningen.
Funkar säkert bra på det mesta, utom förpackningen då. Hehe. Men visst kan rost vara vacker konst.
Tänkte byta motor i Capricen till hösten. Vad tror ni om detta big block? Killen till vänster verkar ju ha koll, han bär trots allt en t-shirt med Chevrolettryck…
Undrar om den här situationen var den som gjorde att det senare dök upp små sminkspeglar bakom bilarnas nedfällbara solskydd?
Skämt åsido. Bilden är en del i en större svit och beskriver hur kvinnan ska bete sig mot sin manliga date. Året är 1938. Det har hänt lite grand sedan dess. Lite grand.
Humor? Du avgör.
Tips: Om du ser denna SAAB på ett släp framför dig, bromsa mjukt och håll avståndet…
Jag har köpt ett nytt fordon. Eller kanske kan vi kalla det transportmedel. Typ. Äsch, skit samma. En skön 70-talare är det i alla fall.
Ja, det blir ju förstås lite rostlagande, så jag kommer att hänga en del i dockan, eh, garaget menar jag. Fast motorn är skapligt stark, typ 64 800 hästar. Resten av drivlinan är rätt fet, den också.
Vad den kostade? Äh, vi kommer i alla fall inte att ha några problem med utrymmet om vi ska flytta. Till USA. Ehum. Om den drar mycket soppa? Inga problem, tanken är jääättestor!
Jag blir väldigt lätt uttråkad, och julhelgen brukar snabbt ställa till det för den rastlösa sidan av min personlighet. Så när några säsonger av Top Gear har passerat revy och julklapparna är utlästa återstår bara att göra något vettigt av snöeländet utanför dörren.
För är man fartdåre så är man. Ju högre hastighet och rangligare fordon, dess bättre. Att vika en del av julhelgen till att åka snow racer utan vettig broms nerför en isig backe är alltså en given sysselsättning.
Synd att vi inte gör allvar av idéen att ta oss ett par stänkare, spänna snow racern efter bilen och dra en rejäl repa.
Men jag kan i alla fall nöjt konstatera att flickvännens systers tvååring diggar att åka snow racer. Vem vet, vilken dag som helst kanske hon börjar intressera sig för Top Fuel Dragster.
Diktatorer har snuskigt dyr smak. Det kan de kosta på sig att ha efter att ha snott folkets pengar.
Men förutom larvigt mycket stulna stålars har de en sak till som förenar dem alla: en fäbless för Mercedes.
Förmodligen föddes deras intresse i samma sekund som pansarmercans urmoder, übersnygga Mercedes 600, gjorde entré 1963. En bil som får den mest fordonshatande personen att bli alldeles knäsvag.
Hur som helst, här är ett axplock bland envåldshärskare och deras bilval.
Utan att ta snudda vid diskussionen om objektifiering - är det bara jag som missat poängen med halvnakna kvinnor som poserar vid snygga bilar?
De båda stör ut varandra. Var ska betraktaren titta? På tjejen? På bilen? På tjejen-bilen-tjejen-bilen-tjejen-bilen-tjejen-bilen? Oavsett vilken åsikt du eller jag har om hela grejen blir det ett väldigt splittrad motiv.
Det är som att älska hallontårta och hamburgare, inte fan äter du dem båda på samma gång.
Obamas Cash for Clunkers-program är ett av hans sämsta beslut så här långt. Här är några av de negativa sidorna med skrotningspremien som den amerikanske presidenten gärna talar tyst om.
Som tur är var det inte alla som gick på Obamas fultrick.
Det här är förmodligen det första och sista blogginlägget om tvättmaskiner. Så läs och njut…
En polare sålde precis sin bostadsrättsförenings 40 år gamla grovtvättmaskin. Han lade ut en annons på Tradera. Först var det ingen som nappade, men till sist hörde en spekulant av sig.
Spekulanten var dock inte en enskild person. Det var Dramaten som ringde. Ja, Kungliga Dramatiska Teatern, Sveriges flådigaste skådeplats.
De vill helst ha maskiner av äldre typ, som man kan styra mera manuellt. De gillar inte moderna maskiner, de är för digitala, sade de.
Electrolux Wascator, dessa gillar de inte alls.
Podab-Revecent av äldre snitt däremot, gillar de.
Det var en sådan som polaren sålde åt sin förening.
Han insåg också snabbt att det är Podab som gäller. Så han har beställt en splitterny tvättmaskin, också från Podab. Förmodligen väldigt digital, och inte alls av samma kvalite som de äldre maskinerna, men i alla fall.
Jag förstår helt och fullt vad Dramaten var ute efter. Något lättmekat. Enkelt. Driftsäkert.
För jag menar… En maskin som rullar i 40 år för att sedan övergå i Dramatens tjänst, det är fan en imponerande historia för en tvättmaskin.
Det kan ju tyckas att en fet jänkare med V8:a är ett kaxigt fordon.
Men det finns en bil som slår det mesta - direktimporterad från det ystra 80-talet.
En skön Ford Escord XR3i, i cabrioletutförande, med texten “Du blev just omkörd av en tjej!” på bakluckan. Notera särskilt textens färg.
Webbplatsen Explain this Image har dammsugit internet på bisarra fotografier. Resultatet är en stor uppsättning märkliga bilder som inte särskilt enkelt låter sig förklaras.
Men så gott som alla alster har ett stort underhållningsvärde.
Nedan finner du några exempel på fordonsrelaterade fotografier. Resterande tokerier hittar du bakom länken.
Häromdagen ramlade jag över dessa leksaker på Coop i Häggvik, en verktygssats för barn. Det verkar som om marknadsförarna på Black & Decker har gjort sitt jobb. I alla fall delvis - för priset är i saftigaste laget.
Fast den äkta varan är knappat gratis, den heller.
Det finns jävligt många sätt att avliva sig själv på när man mekar med bilen. Det är väldigt lätt att få en två ton tungt fordon i skallen, orsaka en explosion med hjälp av svetsen, gasa i hjäl sig med kolmonoxid eller varför inte få halspulsådern avskuren av en sylvas bit från en sprängd kapskiva.
Orsakerna till olyckorna är många, några av dem stavas lättja, okunskap, trötthet eller ren och skär dumhet. Oftast i den ordningen.
Så här lagom till helgens garagepyssel är det alltså på sin plats med en varning, ett tråkigt men livsnödvändigt och förmodligen återkommande tema här på Bildrömmar och drömbilar. För vi behöver alla bli uppmärksammade på riskerna lite då och då.
Läs nedanstående artikel (klicka på bilden) från den amerikanska motorcykeltidning American Iron. Inse sedan att Bräkleen har en sjukt svart baksida.
Alla känner till bilkyrkogården på Kyrkö Mosse i småländska Ryd. Varit där, gjort det, som det heter.
Alla känner inte till bilkyrkogården i trakterna runt Uppsala. Faktum är att det är en ganska väl förborgad hemlighet.
Jag har ingen avsikt att ändra på det. Anledningen är enkel: vi får övertala en av grannarna till att avslöja var bilkyrkogården ligger i utbyte mot att vi inte för informationen vidare. För det är jävligt illa att si så där 100 traktorer, bilar, bussar och lastbilar läcker miljofarligt avfall rakt ner i grundvattnet, säger grannen, måttligt imponerad över markägarens ovilja att göra sig kvitt de rostiga skogsvraken.
Själv är jag överlycklig. Och det är det grannen är rädd för. Att tusentals svettiga bilvraksdiggare ska valfärda hit, och sedan börja gasta om att platsen ska k-märkas.
Det kan jag förstå.
Men om det eller min förtjusning säger jag inget till grannen. För bilkyrkogården är fantastisk. En uppsjö Fordtraktorer, som exempelvis en Fordson Major, står sida vid sida med mängder av folkvagnsbussar och bubblor.
Gamla anrika bilmärken som Borgward, Willys Aero och Austin gnider sina rostiga dörrsidor mot varandra. Lastbilar som Scania-Vabis, Ford Thames Trader och Bedford gör ett tappert försök att se värdiga ut; som om de kan bistå med en sista arbetsinsats.
Volvo PV, Duett och Amazon kryllar det av. Likaså Mercedes och Peugot.
Det är mestadels europeiska bilmärken som är på väg att förenas med Moder jord, men också en och annan Studebaker, Packard, Kaiser och Chevrolet kämpar förgäves mot det oundvikliga.
Det är förbannat synd att vi glömt bort punkt 1A i varje UE-fantast lilla bibel: Det finns inga farliga platser, bara kassa kläder och dålig utrustning.
Shorts, lågskor, t-shirt står sig slätt mot arga pissmyror, blodtörstiga myggor och en skog av brännässlor.
Här hittar du mina bilder: http://tinyurl.com/nxkr9e
