Finlirarens val
Jag gillar detaljarbete. Är väldigt förtjust i att timme efter timme sitta och koncentrera mig på pyttesmå jobb. Perfektionism, du vet.
Därmed är jag måttligt intresserad av att sätta den otympliga vinkelkapen i Capricen. I synnerhet i trånga utrymmen kan det resultera i betydligt mer bortkapat järn än vad som från början var tanken.
Lösning: ett litet multiverktyg från Classe för 129 spänn. På med en kapskiva (Dremel, 3 cm i diameter), varva 32 000 rpm och det blir som att sätta en varm kniv i smör. Plus att det går att kapa milimeter för milimeter, med militär precision.
fredag 23 oktober, 2009 kl. 22:18
Så fina bilder på jänkebilar allra särskilt cobran men det fanns en massa annat kul du visade -tack för titten. Studerade min comets instruktionsbok om växellådan hur krångligt som helst strömningar hit och dit redan 1965 och oljan är ännu inte bytt för beskrivningen blev bara för mycket. Ditt spamskydd är konstigt den kan inte räkna så man kan bara kommentera ibland
lördag 24 oktober, 2009 kl. 16:00
Återkom när du behöver stöd i mindre precisa jobben, vrålapa, slägga och kofot är mina favoritverktyg!
söndag 25 oktober, 2009 kl. 09:37
Mercury: Tack.
Har inte märkt av att spamskyddet krånglar, men håller ett öga på det.
Björn: Haha.
Lätt!
måndag 26 oktober, 2009 kl. 01:23
förresten, lite Caprice-äventyr
http://svammelsurium.blogg.se/2009/january/over-och-under-isen.html
måndag 26 oktober, 2009 kl. 22:27
Bra där, Mårten. Har iofs redan läst om äventyret, men glömde nog berätta att jag skrattade gott åt hornen, eh, antennen på Capricens tak… >;-)
måndag 26 oktober, 2009 kl. 22:58
ja den berömda bumerangantennen ja