Äntligen lite automatlådeservice
I dag bytte jag olja och filter i min automatlåda, en Turbo Hydramatic 700-R4 eller TH 700 som den kallas i folkmun.
Inte en sekund för tidigt, men förmodligen flera år för sent.
Karet med spillolja glittrade värre än en guldvaskarpanna i Klondyke 1896. Fast silvrigt då. Metallspån i automatlådan är ingen höjdare.
Men skit sak samma. Nu är arbetet genomfört, och jag ett antal erfarenheter rikare. Vilket var meningen.
Skulle lådan rasa - vilket den säkert gör förr eller senare med tanke på hur illa servicen är skött tidigare - så finns det finfina och renoverade inbyteslådor för cirka 10 000 kronor. Ett pris som inte svider allt för mycket i plånboken.
onsdag 5 augusti, 2009 kl. 08:58
En färdigrenoverad låda för tiotusen låter inte alltför farligt.
Det är fördelen med amerikanskt. Tillverkade i många exemplar i flera år utan större ändringar gör att reservdelstillgången är stor och förhållandevis billig.
Jämför att renovera nåt japanskt, där reservdelar från en årsmodell inte går att använda till nästa. Själv har jag en TH400 från ‘71 till ett 350″-block från ‘74 och 389″-toppar och insug från ‘63. Bolt on
onsdag 5 augusti, 2009 kl. 09:23
Läckert. Ja, det är en klar fördel med jänkebilar.
Det verkar inte som reservdelstillgången sinar heller…
onsdag 5 augusti, 2009 kl. 22:29
fanns inte magneten kvar?
onsdag 5 augusti, 2009 kl. 22:58
Jodå, men den var täckt med järnpartiklar. Se bild tre ovanifrån.
Jag antar att det lönar sig att byta växellådsolja oftare…
söndag 9 augusti, 2009 kl. 00:17
Allt som glimmar gör en inte glad…täta byten av oljan rekommederas varmt.
10 lakan var ju inte så hårresande men ändå…
söndag 9 augusti, 2009 kl. 13:20
Man kan göra något skojigare för de pengarna, helt klart.
Å ja, tätare byten blir det framöver, helt klart!
måndag 20 december, 2010 kl. 11:13
[...] jag bytte växellådsolja på Capricen förra året (här hittar du blogginlägget) visste jag inte riktigt hur jag skulle tolka mängden metallspån i växellådsolja och [...]