Bildrömmar och drömbilar

Tjänsteresor har stulit rätt mycket av min fritid under det senaste året. Då är det skönt att kunna konstatera att biltidningar fortfarande är ett av de bästa resesällskapen man kan ha. En del av dem - amerikanska Super Chevy - är särskilt trevlig. I synnerhet för oss Chevroletägare.

Tonen i Super Chevy är lättsam. Layouten lite lätt föråldrad men samtidigt tryggt traditionell. Artiklar, språk och tips är stabila, och enkla att förstå.

På det hela taget är den här tidningen en riktig vän i väskan. Internet i all ära, men magasinen har inte spelat ut sin roll. Ja, bland fordonsentusiaster är biltidningen i det närmaste en bibel, som ligger dem mycket varmt om hjärtat. Bloggägaren inkluderad!

För övrigt behöver du inte resa för att få tag på Super Chevy. Press Stop kränger tidningen på nätet.

http://www.superchevy.com

Cyklar utan växlar men framför allt vettig broms (i vissa fall ingår handbroms på framhjulet) är en hyfsat ny trend - från staterna förstås. Fixed gear kallas den.

Det ger tillvaron en ny dimension, en speciell känsla, säger de inbitna.

Videoklipp på Youtube visar helgalna cyklister bomba San Franciscos backar, full speta nedför. Inte läge att trycka in handbromsen då.

Cykelhjälm ingår naturligtvis inte i konceptet. I bland undrar jag om vi alla lever i filmen Fight Club.

Undrar om någon kommer att ta den här trenden till bilvärlden tro? DET vore GALET.

Näe, för egen del får det räcka med en rat rod i framtiden. Lagom klurig att köra, och utan det mesta i säkerhetsväg för egen del. Men samtidigt utan att utgöra en fara för omgivningen. Coolt nog.

Nyinflyttad i Sollentuna - dags att scanna av omgivningen.

Det dröjer inte länge innan det första charmtrollet dyker upp, faktiskt längre upp på samma gata där jag bor. En rivigt skön Chrysler Cordoba från sent 70-tal.

Hon är väldigt skamfilad, men också grymt charmig. Hög hatt i bakrutan har hon, och Kentuckyplåtar. På den svenska regplåten under sitter ett långfinger till den svenska staten.

Tyvärr lider hon även svårt av en inslagen framruta, och krossade baklyktor. Undrar om någon ska ge henne lite kärlek och omsorg snart?

När jag ändå håller på och gnäller kan jag sparka in en öppen dörr också.

En ny undersökning genomförd av den amerikanska säkerhetsorganisationen The Insurance Institute for Highway Safety visar att moderna småbilar klarar sig dåligt när de krockar med moderna bilar i mellanklassen - trots toppbetyg i Euro-Ncap.

No shit, Sherlock. Det kan de flesta som inte sov på fysiklektionerna under högstadiet lista ut. Deformationszoner i all ära, men de räcker inte alltid till.

Kan sätta en fet peng på att de fysiska lagarna även gäller för min Caprice och en Smart Fortwo i ett chicken race. Bettie skulle demolera den lille till oigenkännlighet.

Vilket naturligtvis gäller för en fullt frisk Chevrolet Caprice utan våldsamma rostangrepp i ram och vitala karossdelar.

Om jag vill volta med en Chevrolet Caprice eller en Smart Fortwo? Hehe. Där väljer jag den lille alla dagar i veckan. Och en krock i Bettie med en modern suv hoppas jag väääldigt gärna över. Men det är två separata historier jag gärna talar tyst om, ok?

Vi har alla tänkt tanken. De nya, fula miljöbilarna, är de egentligen så förbannat miljövänliga som bilförsäljare och fordonstillverkare ger sken av?

Icke.

Den respekterade miljöjournalisten Fred Pearce har en egen avdelning på tidningen Guardians webbplats. Den heter Fred Pearce’s Greenwash - Exposing false enviromental claims. Där tar Fred kål på miljömyt efter miljömyt, så också den om miljöbilar.

Det tar nämligen mer än 10 år innan en ny bensinsnål bil blir mer miljövänlig än en gammal bil, detta då själva tillverkningsprocessen står för en rejäl del av bilens totala utsläpp av växthusgaser. Närmare bestämt runt 5 ton koldioxid.

http://www.guardian.co.uk/environment/series/greenwash

Jag är lite kluven till att lacka krom, grill och plastdetaljer i samma färg som bilen, men här fungerar faktiskt den lösningen. Det här är en riktigt trevlig Chevrolet Caprice Coupé från 1979, en fröjd för ögat!