Sneeky Pete

Trött i benen efter allt mekande? Gör som några tomtar i öst, bygg om din gamla Suzuki Swift till en bilgunga.

Jag har knutit ett Google Analytics-konto till min blogg. Mest för att jag är så nyfiken på hur folk hamnar på Bildrömmar och drömbilar.

Bland de mer spektakulära sökfraserna läsarna - kanske du? - plitat in i Google för att slutligen hamna hos mig återfinns dessa 10:

1. “Bystiga”: Förmodligen var det inte kromtuttar som eftersöktes.
2. “Batteri eller generator”: Det är frågan. Prova båda…
3. “Betydelse av bildrömmar”: Det är verkligen frågan!
4. “Dyrt att äga en Hummer?”: Jämförelsevis, ja.
5. “Fälgar i lågkonjunktur”: Håll dig till plåtisarna.
6. “Hur mycket bensin drar en Chevrolet Blazer?”: Hur rund är en boll?
7. “Hur tjock is krävs att bära en bil?”: Hur djup är en grop?
8. “Pimpa din bil”: Ska du göra!
9. “TV4 wokmat”: Du som faktiskt klickade på länken i sökresultatlistan i Google - vad tänkte du?
10. “Vindrutetorkare som låter”: Nej tack!

När vi ändå är inne på temat lika som bär. Här är tre bilar som onekligen delar vissa drag…

Kommer du ihåg den gamla tidningsklassikern lika som bär? Det gör jag, även om jag inte minns i vilken blaska jag första gången såg den.

Nedan hittar du hur som haver två svarta bär, eller rättare sagt pärlor. De påminner en hel del om varandra, därtill är de från samma tidsepok, direkt efter andra världskriget.

Dessutom är bilmodellerna så stiliga att de båda med lätthet kvalificerar sig till listan över de femtio vackraste bilarna någonsin. En lista som annars och till större delen befolkas av jänkebilar, i alla fall i min värld.

Så, gör plats för SAAB Exp. Vagn 001 (även kallad Ursaaben) och Porsche 356!

Nej, fort går det inte. Tydligen drabbades föraren av ett diabetesanfall, därav den lätt förvirrade körstilen.

Ett knotigt långfinger brukar lösa upp min irritationsknut. Men alltid lika kloka hyfsexperten Magdalena Ribbing vet bättre. En otrevlig och farlig bilist ska du enbart akta dig för, inte bemöta med förbannelser eller arga gester.

Lättare sagt än gjort.

På min bonuslista finns emellertid den förmildrande omständigheten att jag alltid tackar de som faktiskt har vett att exempelvis låta mig gå först vid obevakade övergångsställen. Sådant skänker glädje och harmoni till både avsändare och mottagare.

Hm. Eller så är det en fet jävla scudmissil i rakt upp i mumindalen idioterna ska ha. Jag är ambivalent.

Om det finns hopp om livet, läs Ribbings råd här:

http://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2009/03/26/markera-mot-trafikdrullar-2416

Man vet att man har en användarprofil registrerad på ett raggarforum när det dimper ner ett mejl från det samma där det står att en skinnväst är förstapriset i ett tävling.

Nu är jag inte raggare bara för att jag älskar jänkebilar och hänger på Raggarportalen, och jag kommer aldrig att bli det heller. Men jag älskar och respekterar subkulturer som fenomen, och där är raggarna inget undantag. Dessutom är raggare rättframma, ärliga och avslappnade, vilket är högst fina egenskaper. Plus väldigt hjälpsamma när Capricen bråkar.

Mitt hjärta klappar för övrigt lite extra för raggarnas lite syndigare kusin: rockbillyn. Där finns det mycket fint att hämta, både stil- och musikmässigt. Mer om det (mycket mer, för att vara exakt) i framtida blogginlägg.

I onsdags överraskade min käresta en dammsugarpåseförsäljare.

Med lätt uttråkad min var försäljaren på väg att ställa samma, gamla trötta fråga, ett spörsmål han så väl visste svaret på:

“Jag har ingen aning om vad jag har för dammsugare, än mindre vilka påsar som passar.”

Innan de utnötta bokstäverna hann rinna över försäljarens rynkiga haka - en äldre man inte helt olik de som förr i tiden kunde hittas på enklare herrekiperingar, tog samtalet en lustig vändning.

Med spänst navigerande min älskade lätt ut den after shave-doftande relikens tama försök att sälja på henne så väl tio årsförbrukningar dammsugarpåsar som ny dammsugare:

 ”Jag behöver en förpackning påsar till en AEG Vampyr 6200 Electronic.”

Jag påstår inte att jag lever i en jämställd relation, jag berättar bara att jag är mäkta imponerad över min flickväns sakkunskaper när det kommer till maskiner. Imponerad, och inte så lite stolt.

Den senaste flugan i sportbilssvängen är feta bromsar. Kolfiberkeramiska förstås. De går att få som tillval till Porsche 911 GT2, likaså Audi RS6. På Ferrari är de standard på alla bilar sedan förra året.

Tillval var det. Om det går att kalla bromsar för 100 000 kronor för just tillval. Låter som en hel jänkebil i mina öron, eller rena rånet.

Men så skiljer också de (ofta) pippigula bromsoken agnarna från vetet. De rika från de inte fullt så rika. De som håller på med banracing, från de som gärna vill.

Skulle vara kul att hänga på fetbromsarna på Capricen. Två ton jänkejärn från 100 till 0 på två
sekunder. Det är fan imponerande.

De här fotografierna är inget för känsliga bilälskare. Själv blev jag riktigt, riktigt ledsen i ögat.

Lova mig, gör aldrig så här. Aldrig någonsin.

Norska regeringen vill förbjuda bensindrivna bilar i landet från 2015. Enligt norska finansministern Kristin Halvorsen är förslaget fullt genomförbart.

“2015 finns sannolikt tekniska alternativ”

Det får vi hoppas. Med tanke på vad Norge byggt upp sin förmögenhet på…

Hm. Om Sverige och övriga Europa kommer på samma idé blir det till att etanolkonvertera Capricen.

Vovven har dött, villan har sålts på exekutiv auktion och Volvon, den har rasat för länge sedan.

Nja. Riktigt så illa är det förhoppningsvis inte. Men den gamla beskrivningen av Svenssonlivet gäller inte längre.

Numera handlar livet snarare om Thailand, trerummare och Toyota i det urbaniserade Sverige.

Jepp. Prius översvämmar städernas gator precis lika frekvent som brunråttorna.

Anledning? Den generösa miljöbilspremien på 10 000 kronor från Vägverket i kombination med att Toyota plockat enorma mängder förnuftighetspoäng med sin bil.

Jag ser fler feta Priusrövar på mina stadspromenader än något mer smärta Volvorumpor.

Ett tecken på intelligens, inte god smak. Ty Toyota ser ut som en tjock stålsemla.

För cirka sex månader sedan arrangerade Boston’s Museum of Fine Arts en två dagar lång utställning. Den innehöll 69 bilmodeller från den årliga General Motors-sponsrade bildesigntävlingen Fisher Body Craftsman’s Guild som anordnades mellan åren 1937 och 1968.

Av dessa designidéer var det mig veterligen ingen som klarade sig helskinnad till produktionsbandet. En hel del detaljer kan dock skönjas i bilar som faktiskt blev av, däribland Chevrolet Corvette, otaliga Buick-modeller och Cadillac Eldorado.

Vinnarna bakom modellerna - tävlingen riktade sig mot unga studenter - fick ta emot stipendier för sitt fina arbete och många av dem hamnade senare på olika bilföretags designavdelningar. Helt klart välförtjänt, om du frågar mig.

http://www.fisherguild.com

Det är svårt att inte tycka om en lagom ruffig, lagom fräsch pinstripad Cheva som lapar sol. Ägaren Robin är extra nöjd med fälgar och lack, det är lätt att förstå!

Namn?
- Robin Englund.

Varför valde du just en Chevrolet Bel Air från 1956?
 - Valde bilen mest för att den var min typ av bil och hade rätt stuk, plus att det är en mycket fin modell i grunden.

Vad har du för ambitioner med ditt bilbyggande?
 - Bygga färdigt inuti, och bygga så mycket åkkomfort som möjligt.

Hur mycket tid och pengar har du lagt på din bil hittills?
 - Har inte lagt ner så ultramycket tid, då chassit var redan klart när jag bytte till mig bilen. Men jag har förbättrat den lite med mer bromsar och bättre styrning.

Vad har varit svårast att lösa, och hur bar du dig åt?
 - Mycket tid är nerlagd på luftfjädring, inflyttade hjulhus, bakvagn och avgassystem.

Vilken del av bilen är du mest nöjd med? Varför?
 - Allt.  Men jag är extra nöjd med modellen, fälgar och lack.

Vad återstår att göra?
 - Ujuj… kommer på mer allt eftersom, men fixa inredning, ny motor…

Vilken bil är Sveriges snyggaste?
 - Svårt att säga, har många favoriter.

Jepp. Motormännens riksförbund genomförde under februari månad en undersökning som visar att tre procent någon gång de senaste tolv månaderna somnat vid ratten.

Hur stabilt är det? Tickande trafikbomber är bara förnamnet. I synnerhet som en riktigt trött person kan likställas med en förare som har 0,6—0,8 promille alkohol i blodet.

Trafiksäkerhetsforskaren Anna Anund vid Statens väg- och transportforskningsinstitut är en klipsk kvinna och kommenterar undersökningen i DN på följande, mycket begåvade sätt.

“Det enda som hjälper är sömn”

No shit, Sherlock. Det hade jag aldrig gissat.

Det gnälls en hel del över bensinslukande bilar och flygplan. Betänk då hur mycket bättre det har blivit med tiden. Och hur illa det en gång var.

Följande uttalande är hämtat från journalisten Joe Lynam på BBC News:

“Due to jet engines being highly inefficient at low speeds, Concorde burned two tonnes of fuel taxiing to the runway.”

Två ton! Om flygfotogen har ungefär samma densitet som vatten är pratar vi alltså 2 000 liter soppa på några minuter och en kilometer. 

Sammanlagt brände en Concorde 94 ton flygfotogen på en resa mellan New York och London.

Man kan sätta ett likhetstecken mellan överljud och överjävligt.

Samtidigt går det också att fundera lite över påföljande citat, från Concordeingenjören Ricky Bastin:

“On the other hand, when operating Concorde at its design point at Mach 2, it was the world’s most efficient jet engine”.

Yee! Military Channel har börjat sända en blytung stridsvagnsspecial.

Alla klassiker är med i tv-serien, som heter Tank Overhaul. Här möter tittaren General Motors-byggda M-24 Chaffee, Porsche-designade Panzerjäger Tiger (P) Elefant, omtvistade dödsfällan M4 Sherman, Panzerkampfwagen V Panther (smaka på det namnet!) och tokhyllade Centurion.

Dags att bulla upp med fika, kära läsare. När ni har sett alla avsnitt kan ni styra er webbläsare till nedanstående webbadress. Där går det att läsa boken “Tanks are Mighty Fine Things”, utgiven av Chrysler. En perfekt avslutning på stridsvagnsorgien!

http://www.imperialclub.com/Yr/1945/46Tanks/

Sju plusgrader i solen. Så gott som snöfritt. Då tittar de fram, skönheterna, och man inser att våren kommit till Stockholm.

Här ser vi en hyfsat unik Lincoln Continental Mark III från 1969 som lapar sol. Vackert!

Så har den kommit - Chevrolet Camaro 2010.

I USA.

Vi svenskar gör klokt i att börja spara om vi ska ha råd med muskelbilen när den anländer hit. För billig är den inte. I grundutförande kostar Camaro Super Sport (den vassare version 2) 290 200 kronor.

I USA.

I Sverige lär Camaron bli rejält mycket dyrare. Minst 200 000 kronor dyrare, för att vara mer exakt.

Undrar om tillbehöret dubbla rally stripes följer samma prisstegring och därmed kommer att gå på närmare 10 000 kronor här hemma?

Ja ja, snygg är den i alla fall, Camaron. Följ länken nedan för att plocka ihop din egen version.

http://www.chevrolet.com/allnewcamaro/

Jag är en pragmatiker. Coola teknikprylar i all ära, jag går främst i gång på verktyg som uppenbart förenklar mitt liv.

Som Black & Deckers skruvdragare Smartdriver. Hur många skruvar har inte tappats rakt ner i svåråtkomliga hål, hur många fingertoppar har inte manglats sönder av vassa skruvgängor? En liten arm som håller skruven på plats löser enkelt dessa problem.

Varför har ingen kommit på det tidigare?

Ytterligare en smidig lösning är New Waves vågformade slipskivor. Förenklar sliparbete i trånga vinklar med ungefär 543,7 procent.