Arkiv för november, 2008

När gryningen bleknar

tisdag 11 november, 2008 kl. 10:16

Nu är det princip natt dygnet runt. Alltså gäller det att välja musik som gör tillvaron mer underhållande och lättare att smita i genom utan dö av tristess eller drabbas av själsliga blåmärken.

Återsåg den lysande actionrullen Heat häromveckan. I filmen finns en scen då Vincent Hanna (Al Pacino) störtar fram genom natten i jakt på Neil McCauley (Robert De Niro). I bakgrunden spelas Mobys ”New Dawn Fades”, en lysande tolkning av Joy Divisions låt med samma namn.

Stämningen är tät och nervkittlande, till största delen beroende på valet av musik. Se till att din resa genom den becksvarta vardagen blir lika het: placera Moby i bilstereon.

För övrigt innehåller Heat ansenliga mängder Chevrolet Caprice. Bra där.

Skiftbyte i däckfabriken…

söndag 9 november, 2008 kl. 09:17

… och därmed dags att komma i håg att fälgkorset stannar hemma om du ska byta till vinterdäck som sitter på aluminiumfälgar. Då är det momentnyckel (eller vinkeldragning om du är en riktig, riktig fascistmekaniker) som gäller.

Följande ska läggas på minnet när muttrar, skruvar och bultar ska dras:

  1. Momentdragning kan bli helt uppåt väggarna och fel om friktionen under skruvskallen/muttern är för hög på grund av smuts, rost eller såriga ytor.
  2. En skruv som dras åt strax under sin egen sträckgräns blir självlåsande.
  3. Drar du för hårt förlänger du skruven och den kommer inte att återgå till normallängd efteråt. Nästa gång du drar åt ökar risken markant att du drar av skruven.
  4. Det är lätt att gissa vad som händer om du inte skruvar åt med tillräckligt moment. Gör inte det.

Plåtfälgar? Då är det inte fullt lika noga, eftersom materialet inte är lika flexibelt som aluminium. Se bara till att inte ta i för hårt (det ska kännas obehagligt i händerna, inte mer), och efterdra en smula om det behövs.

Bystiga kromtuttar

lördag 8 november, 2008 kl. 14:36

Stötfångarna på amerikanska flaggskepp tillverkade av Ford och GM under 50-talet kallas Dagmar Bumbers, efter den forne tevestjärnan Dagmar (född Virginia Ruth Egnor). Hon utnämndes under samma årtionde till “The most photogenic girl on TV”. Gissa om det fick konsekvenser.

Jepp. Bilarna designades av män för män under 50-talet. Resultat: svällande bröst av metall och runda former, både erotiska, vackra och bitvis vulgära. Gott om kromtuttar, som de placerade på den customiserade Cadillac Coupe De Ville från 1956 som visas nedan.

Men även andra saker och händelser påverkade formgivare under denna tidsepok. Som spirande framtidstro och oro, med utvecklingen av raketdrift och den analkande rymdåldern som lurade runt hörnet.

Jag undrar lite stilla vad som ligger till grund för dagens bilformgivare. Miljöhot och globalisering?

Whoho! Sexigt värre.

Den dagliga dosen Chevrolet Caprice (del 1)

torsdag 6 november, 2008 kl. 16:16

Jag dammsuger internet varje vecka i jakt på inspiration till mitt bilmekande. Fotografier som illustrerar hur folk har modifierat sina bilar. Det har blivit rätt många fotografier på Chevrolet Caprice mellan åren 1977 och 1990.

Dagens två fotografier kommer från den skattgömman, och föreställer Capricer från 1977, 1978 och 1980.

Hoppas du blir lika glad som jag. :-)

Kompromisslösa arbetskläder med attityd

onsdag 5 november, 2008 kl. 22:42

Det företag som använder Danny Trejo - världens tuffaste och mesta filmskurk (kolla här: www.imdb.com/name/nm0001803) - som ansikte till ett klädmärke fångar min uppmärksamhet.

Att kläderna dessutom är förbannat snygga gör sitt till.

DePalma Clothing startade 1972 - och hamnade som arbetskläder på bilmekaniker. Kvar i dag finns hippa och designade tygstycken för motorburen ungdom, och för all del fett medelålderskrisande män och kvinnor. Kvar finns även de tydliga rötterna i amerikansk hot rod- och custom-kultur från södra Kalifornien.

Sweet!

http://www.depalmaclothing.com

Lyxvrak

tisdag 4 november, 2008 kl. 20:06

På tal om olyckor. Inte ens de snyggaste, dyraste och häftigaste av bilar klarar sig undan en fet smäll. Om du inte tror mig, kolla in den osannolika webbplatsen (tack internet!) Wrecked Exotics som är smitfull med smällda bilar som Corvette, Viper, Ferrari, Lamborghini, Porsche och Sveriges eget vrålåk Koenigsegg (jepp, precis DEN kraschen).

Här finns allt; från udda olyckor till filmsnuttar.

Dessutom: bilkrascherna är uppradade efter biltillverkare och modell. Lyxigt värre.

Låt mig gissa att det här är David Cronenbergs (filmen Crash, 1996) älsklingssajt.

http://www.wreckedexotics.com

Det finns inga olycksfria bilar

måndag 3 november, 2008 kl. 20:01

En stor behållning med en omodern bil (kanske en Chevrolet Caprice, vad vet jag) är att den kräver aktiv körning. Det går inte att sova bakom ratten, varje moment är krävande. Alla sinnen är helskärpta och föraren är koncentrerad på spårval, filbyte, bromspunkter, riskbedömning och allt det andra som tillhör bilkörning som vi lärt oss att utföra den.

Men det ämnar biltillverkarna ändra på. Av strikt vinstdrivande skäl, naturligtvis. Säkerhet är ett alldeles
förträffligt säljargument.

Alltså installeras allt fler säkerhetssystem. Är det inte en video- eller ir-kamera som monteras på bilf-n så är det lasersensorer.

Vips blev alla mogna, ansvarsfulla och säkerhetsmedvetna trafikanter. Eller?

Frågan är vad som händer när bilförarna börjar lita blint på dessa system. Kanske till och med tillskriva dem egenskaper som de inte har, eller någonsin haft.

Det enda jag är helsäker på i den här diskussionen är att olyckor även i fortsättningen kommer att ske, med tanke på den mängd idioter som är ute och kör på vägarna varje dag.

Det finns inte ett säkerhetssystem i världen som kommer att ändra på det.

Återigen: Det finns inga olycksfria fordon.

Svarta ekrar

lördag 1 november, 2008 kl. 19:13

Att välja fälgar är som att välja kläder inför ett party. Med den enkla skillnaden att kläderna inte sitter på dygnet runt i åtta månader i sträck efter det att festen är över.

Ett tag var jag inne på att köpa American Racing-fälgar.

Rodmaster är sköna, alla varianter av TrakStar och Torq-Thrust likaså. Och Hopster (bild nedan) är riktigt, riktigt snygg och fräsch.

Ett besök senare på Garaget.se och bilden klarnar. Varenda snorunge från Haparanda i norr till Ystad i söder har investerat i formgjuten aluminium från just American Racing.

Det gör inte fälgarna mindre snygga, men desto mer tråkiga.

American Racing är också skapligt dyra på fälgfronten.

Det får bli två par Black D i plåt från Cragar/annan tillverkare i stället. De förekommer också på en hel del bilar, men inte fullt så vanliga på det sätt jag tänker använda dem.

Dessutom är de förbaskat tuffa och oborstade.

Har jag inte råd med dem blir det till att blästra av ett par rosta gamla White Spokes, och måla dem svarta. Samt köpa fyra blanka kromhattar att sätta i mitten av fälgarna, för en komplett och snygg egen fälglösning.