Arkiv för september, 2008

Ingen Ford på min gård

tisdag 30 september, 2008 kl. 01:00

Om den inte heter Ford F-250 Super Chief förstås. En av de snyggare konceptbilarna som på senare tid kommit från den koncernen.

Den här kolossen är så förbannat toksnygg att klockorna går baklänges och stannar i närheten av storhetstiden för pickuper på 70-talet. Den tid då fyrkantsdesign (jag kommer att återkomma i ämnet) applicerades på var och vartannat fordon.

Ford Bronco och Chevrolet Blazer, mmm. Det är bilar med stort B.

From Frisco with love

lördag 27 september, 2008 kl. 11:55

Damn it. San Francisco är den ultimata staden för alla fordonsintresserade. Den gångna veckans vistelse här är oförglömlig, förstås.

Ena dagen intas stadens gator av flera tokfina Chevrolet Impala från 1965 (den finaste årgången).

Andra dagen invaderas O’Farrell Street - gatan där jag bor - av ett gäng mexare på strippade Honda Goldwing med fullt ös i motorcykelhögtalarna.

Höjdpunkten är förstås Highway 1 mellan Frisco och Los Angeles.

En sträcka jag givetvis och tyvärr inte hann med att köra.

Trippen till Alcatraz får även den vänta till nästa gång (fullbokad).

Jag har dock tid över till att springa runt på klassisk motormark, i kvarteren där Steve McQueen sladdade runt för 40 år sedan. Filmen Bullitt, du vet.

Jag får även med mig några små bilprylar hem:

  1. En Caprice i leksaksform. Tyvärr ingen boxy, utan en tvålkopp. Men en polisbil, precis som Bettie en gång varit.
  2. En regplåt från Californien. Ett måste på garageväggen, som komplement till de som redan sitter på Bettie.
  3. En byst som föreställer Hulken. Ska installeras i Bettie och matchar henne rätt bra: båda är stora, fyrkantiga, arga och bullriga. Kör över den som bråkar, liksom.

Ledsen kardanknut

torsdag 18 september, 2008 kl. 17:39

Jaha, kardanknuten gråter olja.

En liten pöl under bilen skvallrar om bakaxelläckage. Verkar vara pinjongtätningen som givit upp för gott.

Inget stort jobb att byta, men rätt kletigt. Dessutom ska involverade muttrar vara svåra att lossa. De ska även dras med moment när de sätts tillbaka. Inte glömma!

Återkommer med en komplett guide/historia när bytet är gjort.

Jag saknar Bettan

måndag 15 september, 2008 kl. 10:32

Jepp, bilar ska vara fyrkantiga. Och ja, jag gillar skokartonger och sörjer fortfarande Bettan, min första bil.

Volvo 740, det är Sveriges svar på Chevrolet Caprice.

Förresten:

  1. Under mitt första år som körkortsinnehavare har jag redan lyckats med konststycket att äga tre bilar.
  2. Ja, Capricen heter Bettie, och det kommer från att jag döpte Volvon till Bettan.
  3. Punkt 2 stämmer inte riktigt, min flickvän Sofia är högst delaktig i bildöpandet.

Det kostar att ligga på topp

lördag 13 september, 2008 kl. 19:36

Fordonsskatten är alltid lika ovälkommen.

  1. Renault Clio från 2004 med en tjänstevikt på 1040 kilo och en motorvolym om 1,2 liter: 988 kronor.
  2. Chevrolet Caprice från 1987 med en tjänstevikt på 1900 kilo och en motovolym om 5,7 liter: 2593 kronor.

Ja, vikt och utsläpp är två viktiga parametrar tycker svenska staten.

Jag ska inte klaga. Den som är (o)lycklig ägare till en dieseldriven Volvo V70 från 2005 har en nota på 5099 spänn att vänta sig från Vägverket…

Och då har han eller hon inte ens kul när de rullar runt på vägarna.

 

Ruttna dörrlister

torsdag 11 september, 2008 kl. 19:05

Det är mycket lätt att förstå varför föregående ägare struntat i att göra något åt de murkna dörrlisterna.

2690 spänn (plus limkostnad) för fyra dörrar är verkligen i saftigaste laget (slängde även med en ny huvkråka med beställningen, så totalkostnaden överstiger den där summan…).

Men nu har projekt “Snygga dörrar 2009” i alla fall sparkat i gång. Beräknas vara klart lagom till nästa sommar.

För det tar tid. Först ska de gamla listerna avlägnas. Då de är gistna går de sönder, och kan plockas bort i bitar om två milimeter åt gången.

Sedan ska limrester tas bort. Det kräver en värmepistol och mycket tålamod.

Uppskattningsvis kommer varje dörr att kräva en arbetsdag att åtgärda. Om jag ska göra det, och det ska bli bra. 

Garageinredning

onsdag 3 september, 2008 kl. 18:53

På plats i första garaget.

Vettigt inredningsarbete börjar givetvis med att koppla in stereon. Inget mekande utan Motörhead, Ministry och Monster Magnet på högsta volym.

Det återstår att se hur länge jag blir kvar här. Grannarna är trevliga, men pysslar mest med BMW och rejsingbågar. Inte min kopp med te.

Dessutom börjar det lossna med garageplatsen som befinner sig på två tunnelbanestationers avstånd. Betydligt bättre än fem, som är fallet med den här.

Rostattack

tisdag 2 september, 2008 kl. 18:21

F-n också. Missade en tjock rostansamling nedanför a-stolpen när Capricen köptes. Hur kunde jag? Alla vet liksom att Caprice = rost vid a-stolpe. Det är lika troligt som att glass smälter i solsken.

Det hade varit fint prutläge på det där. Nu blir det i stället pruttläge för mig.

Jaja. Jag har precis tecknat upp mig på en svetskurs. Och Capricer är bestyckade med bärande ram, så lite rost är inte ett stort problem. Ha!

Svar på två återkommande frågor

måndag 1 september, 2008 kl. 07:03

Jag får följande spörsmål varje gång jag berättar om mitt intresse:

1) Drar inte bilen jättemycket bensin?

2) Du kan väl inget om att meka med bilar?!

Här är svaren:

1) Bilen drar en del soppa. Jag har ännu inte vågat mig på att räkna ut exakt hur mycket, men drygt en liter milen på landsväg och två i stan är hyfsat nära sanningen. Således använder jag inte bilen varje dag, för att hoppa över slakt på miljö och privatekonomi.

2) Nej, jag kan faktiskt inte ett skit om bilmekande. Men tummen sitter där den ska och jag har både tålamod, ett brinnande intresse samt snälla vänner. Dessutom finns www.caprice.se, ett kanonforum med många hjälpsamma människor.